Nytt masterprogram tar sig an utmaningarna i modern biologi
Biologin har gått in i en datadriven era. Framsteg inom DNA-sekvensering och andra teknologier genererar i dag enorma mängder biologiska data – långt mer än vad traditionella metoder kan hantera. För att omvandla denna informationsflod till meningsfulla insikter har bioinformatiker blivit oumbärliga. Därför lanserar Umeå universitet ett nytt masterprogram i bioinformatik med start hösten 2026.

– Vi har utformat programmet för personer med bakgrund inom molekylärbiologi som vill utveckla färdigheter inom data science och bioinformatik, säger professor Nathaniel Street, programansvarig och en av de ledande lärarna på programmet. Våra studenter kommer att vara rustade för att arbeta praktiskt med biologiska data i tillämpade sammanhang.
Efterfrågan på bioinformatiker ökar kraftigt. Från precisionsmedicin och individanpassad vård till växtförädling och läkemedelsutveckling – både industrin och forskningsinstitutioner söker experter som kan utvinna biologisk mening ur massiva datamängder. Det nya programmet ger studenter träning med verkliga forskningsdata och avancerade verktyg, och förbereder dem för ett snabbt växande område som är centralt för vetenskapen.
Biologin producerar enorma datamängder
– Bioinformatik har funnits i decennier, men under de senaste tio åren har den blivit avgörande för nästan alla områden inom biologin, säger Nathaniel Street. Modern forskning producerar datamängder som är så stora att de inte kan öppnas i ett kalkylblad – de kräver superdatorer och avancerade algoritmer för att bearbetas.
Hans egen forskning är ett tydligt exempel. I dag arbetar bara en person i hans grupp i biologilabbet – och genererar forskningsdata som håller de övriga nio i gruppen sysselsatta med analys.
Bioinformatik kan studeras vid andra universitet, men de flesta riktar sig till studenter som redan har en bakgrund inom datavetenskap och programmering, säger Nathaniel Street. Umeå universitet har valt en annan väg. Eftersom det har blivit allt viktigare för biologer, kemister och molekylärbiologer att behärska bioinformatik är programmet utformat med dem i åtanke.
– Vi tror också att vi har ett unikt upplägg genom att våra lärare, som representerar en mångfald av forskningsprofiler, använder sina egna data i undervisningen. Studenterna får träna med dessa data och arbeta med de senaste verktygen, koncepten och idéerna inom bioinformatik. Vi ser det som en styrka, eftersom bioinformatik är ett område som utvecklas mycket snabbt.
Eftertraktad kompetens
Det råder i dag brist på bioinformatiker. De som specialiserar sig inom bioinformatik kommer att vara eftertraktade och kan se fram emot en mångsidig arbetsmarknad. Biologin kommer att fortsätta generera allt mer data – och med ökad komplexitet.
Och även om maskininlärning och AI-verktyg blir allt mer avancerade och används oftare inom bioinformatik, kommer det inte att göra mänsklig expertis överflödig, betonar Nathaniel Street.
– Dessa verktyg kan inte tolka data – vi behöver människor som granskar resultaten och avgör om de är biologiskt rimliga.
Kontakter
Nathaniel Streetprofessor, programansvarigInstitutionen för fysiologisk botanik
Tel:090-786 54 73nathaniel.street@umu.seAnna-Lena LindskogKommunikatör och presskontakt Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
Tel:090-786 58 78anna-lena.lindskog@umu.seBilder



Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
Varför började lärare agera kollektivt?17.12.2025 13:13:00 CET | Pressmeddelande
Lärare är en tjänstemannagrupp som har haft stort inflytande på den skolpolitiska utvecklingen i Sverige. Men varför började lärare agera kollektivt? I en ny avhandling av J. Martin Andersson, Umeå universitet, utmanas föreställningen att detta enbart berodde på folkskolans tillkomst år 1842 och den byråkratiska organisationsmodellens genomslag bland arbetstagare.
När skolan gör barn sjuka av stress17.12.2025 07:30:00 CET | Pressmeddelande
Allt fler svenska ungdomar mår psykiskt dåligt och utvecklingen är särskilt tydlig bland flickor. Förklaringen har ofta sökts hos individen men ny forskning från Umeå universitet pekar i stället på skolan själv. Den visar hur betyg, prestationskrav och utbildningspolitiska reformer har gjort skolan till en central arena för stress, oro och rädsla för att misslyckas.
Parasiter i kranvattnet orsakar bestående besvär och miljardkostnad16.12.2025 06:23:00 CET | Pressmeddelande
Personer som blev magsjuka i det stora parasitutbrottet i Östersunds dricksvatten 2010 har fortfarande många år efter utbrottet mer besvär än andra. Det handlar bland annat om kroniska tarminflammationer, värk och svullna leder. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Avhandlingen visar också att den totala samhällskostnaden för utbrottet under de år som har gått kan beräknas till 1,7 miljarder kronor.
Prisregn över cybersäkerhetsforskare vid Umeå universitet12.12.2025 12:25:27 CET | Pressmeddelande
Dataintrång och avancerade cyberattacker kostar samhället miljarder. En som tidigt förstod riskerna och framgångsrikt utvecklar effektiva lösningar är professor Alexandre Bartel vid Umeå universitet. Det senaste året har han tilldelats flera internationellt prestigefulla utmärkelser för sina insatser inom cybersäkerhet.
Kortison eller inte vid yrsel – ny studie ska ge svar11.12.2025 11:07:00 CET | Pressmeddelande
Varje år drabbas ungefär 1 500 personer i Sverige av med plötslig och kraftig yrsel i ett tillstånd som heter vestibularisneurit. Det behandlas ofta med kortison, trots att det är oklart om det hjälper. Nu har ett projekt vid Umeå universitet beviljats 20 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att ta reda på hur det egentligen ligger till.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum