Dramatisk kostnadsutveckling för vatten och avlopp, elnät, fjärrvärme

Kostnaderna för fjärrvärme, elnät, vatten och avlopp samt avfall fortsätter att öka kraftigt. I år har priserna totalt ökat med cirka 10 procent visar Nils Holgerssonrapporten. Samtidigt innebär sjunkande elhandelspris att den totala kostnadsökningen för ett Nils Holgerssonhus blir måttligare än befarat. Skillnaderna i driftkostnad mellan kommunerna är fortsatt stora – det är exempelvis 85 procent dyrare att bo i Vaxholm än i Luleå.
Bostadskostnader som ingen kan välja bort fortsätter att rusa. Kostnader för fjärrvärme, elnät, vatten och avlopp (VA) samt avfall har ökat dramatiskt under 2025, visar Nils Holgerssonrapporten. Men det finns en ljuspunkt i mörkret: det lägre elhandelspriset mildrar den totala kostnadsökningen något.

Figur 1: Index för prisutvecklingen för de olika nyttigheterna
Exkluderar man elhandelspriset och energiskatten från den totala kostnaden så återstår de monopolliknande nyttigheterna och dessa ökat med 9,7 procent i genomsnitt under året – betydligt mer än inflationen.
– Bakom årets resultat döljer sig kraftiga prisökningar inom de reglerade nyttigheterna. Fjärrvärme, VA, elnät och avfall har alla stigit långt över inflationen och fortsätter att driva boendekostnaderna uppåt. För fastighetsägare innebär det att driftnettot pressas ytterligare, samtidigt som utrymmet för underhåll och investeringar minskar, säger Rikard Silverfur, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
Fjärrvärme, VA och elnät ökar näst mest på 30 år
Både fjärrvärme samt vatten och avlopp har ökat med näst högsta nivån på 30 år. Fjärrvärmen har ökat med 9,2 procent och VA med 10,7 procent. Även avfallet har ökat med 7,3 procent, och elnätsavgifterna med 10,6 procent.
– De här prisökningarna är inte långsiktigt hållbara. Det gäller tjänster som är nödvändiga och helt utan konkurrens, där hushåll och fastighetsägare saknar möjlighet att påverka kostnadsutvecklingen, säger Rikard Silverfur.
Nästan dubbelt så dyrt i dyraste jämfört med billigaste kommunerna
Kostnaderna varierar kraftigt mellan kommunerna och skillnaderna fortsätter att öka. Billigast är det att bo i Luleå där nyttigheterna kostar 1 961 kronor per lägenhet och månad. Dyrast är Vaxholm med 3 633 kronor per månad – hela 85 procent dyrare än i Luleå.

Figur 2: Kommuner med lägst och högst totalkostnad redovisat som kr/kvm och år inkl. moms.

Figur 3: Jämförelse mellan Luleå och Vaxholms kommun: kostnaden för fjärrvärme, el, VA och avfall uttryckt i kr/månad och lägenhet inkl. moms.
– När skillnaderna mellan kommunerna ökar så kraftigt blir behovet av ökad transparens, tillsyn och dialog uppenbart. De stora prisskillnaderna visar att avgifterna sätts på oklara grunder och att det behövs en tydligare struktur för insyn och påverkan, säger Rikard Silverfur.
Om undersökningen:
Sedan 1996 ger Nils Holgerssongruppen årligen ut rapporten Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. I rapporten "förflyttas" en bostadsfastighet med 15 lägenheter genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning.
Se hela rapporten på www.nilsholgersson.nu
Om Nils Holgerssongruppen:
Nils Holgerssongruppen representerar bostadsorganisationer i Sverige. Gruppen granskar och jämför kostnader för vatten, avlopp, avfall, elnätsavgifter och fjärrvärme för att främja rättvisa och effektiva tjänster i hela landet.
Kontakt: Rikard Silverfur, Ordförande Nils Holgerssongruppen, 070-228 71 67
Presskontakt:
Kenny Fredman, presschef Bostadsrätterna, 0765-20 10 04
Niklas Stavegård, kommunikationschef Fastighetsägarna, 072-738 22 27
Kawa Zolfagary, pressekreterare HSB, 072-205 59 62
Gilda Romero, pressekreterare Hyresgästföreningen, 072-549 11 55
Mira Lindahl, presschef Riksbyggen, 070-258 36 38
Anna Weihe, press- och kommunikationschef Sveriges Allmännytta, 070-721 20 11

Kontakter
Kawa ZolfagaryPressekreterare HSB Riksförbund
Tel:072-205 59 62kawa.zolfagary@hsb.seBilder
Om oss
HSB är en medlemsägd, kooperativ organisation som arbetar med bosparande, byggande och förvaltning. HSB vill skapa en trygg boendemiljö där alla kan träffas och trivas.
HSB är Sveriges största bostadskooperation med:
- ca 677 000 medlemmar
- ca 4 100 bostadsrättsföreningar
- ca 35 000 förtroendevalda
- 23 regionala HSB-föreningar
HSB ägs och drivs av medlemmarna enligt principen en medlem – en röst.
Följ HSB Riksförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HSB Riksförbund
Glädjande besked om nya bolåneregler18.12.2025 14:16:56 CET | Pressmeddelande
Regeringen presenterade idag förslag på förändringar gällande amorteringskrav och bolånetak. Bland annat föreslås det att bolånetaket höjs till 90 procent av bostadens värde. HSB välkomnar beskedet och ser fram emot att regeringen går vidare med förslagen.
Positiva förslag för att stärka kundskydd på fjärrvärmemarknaden10.12.2025 14:54:26 CET | Pressmeddelande
Energimarknadsinspektionen (Ei) har presenterat ett åtgärdspaket med syfte att stärka kundskyddet. HSB välkomnar åtgärderna som föreslås men vill också se ett mer konkret sätt att pröva skäligheten. - Prisutvecklingen de senaste åren visar att fjärrvärmemarknaden är dysfunktionell. I praktiken är det ett monopol och insynen i prissättningen har varit mer eller mindre obefintlig, därför välkomnar vi att Energimarknadsinspektionen föreslår åtgärder som ska stärka kundskyddet, men mer behövs, säger Johan Nyhus, förbundsordförande HSB. Ei föreslår bland annat att det införs en ny funktion för tvistlösning, en plattform för ökad insyn i fjärrvärmeverksamheten, samt ett utökat informationsansvar för fjärrvärmeföretagen. - Vi skulle även vilja se en skälighetsprövning för pris och andra villkor för fjärrvärmen. När företag köper in sig på fjärrvärmemarknaden och höjer priserna på bara några år med tiotals procent behöver det finnas en möjlighet att pröva om priset är skäligt, säger Johan Nyhu
HSB ställer sig bakom förslag om ökad trygghet i bostadsrätter28.11.2025 15:23:18 CET | Pressmeddelande
Regeringens snabbspårsutredning Stärkt trygghet i bostadsrätter har nu lämnat sina förslag. De innebär bland annat att bostadsrättshavare ska kunna sägas upp även om brottet begås på platser som ligger längre bort från själva bostaden än vad som tidigare varit möjligt. - Det är mycket välkomna förslag som utredningen presenterar. HSB har länge efterfrågat bättre verktyg för bostadsrättsföreningar att motverka otrygghet och kriminalitet, säger Johan Nyhus, förbundsordförande HSB. Tröskeln för att en bostadsrätt ska kunna sägas upp när den används för brott sänks, vilket innebär att föreningen får större möjligheter att agera mot otrygghet. Om en bostadsrättshavare ägnar sig åt våld, hot eller liknande handlingar som leder till försämrad trygghet kan det nu ligga till grund för förverkande av bostadsrätten. Möjligheterna för en bostadsrättsförening att neka medlemskap skärps och förtydligas. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. - Skärpningarna som föreslås är angelägna
Omöjligt att uppnå klimatmålen utan stöd - Energirenovering olönsam i nästan hela landet14.10.2025 15:34:39 CEST | Pressmeddelande
En ny rapport från CIT Renergy, beställd av HSB Riksförbund, visar att det är svårt att uppnå lönsamhet för omfattande energieffektivisering. - Det ställs höga krav på omställning från Sveriges regering och EU, men i praktiken är investeringskostnaderna så höga att det är företagsekonomiskt olönsamt i hela landet, säger Mikael Rosén, energiexpert HSB. Studien som genomförts av CIT Renergy, ett helägt dotterbolag till Stiftelsen Chalmers Industriteknik med unik kompetens inom energieffektivisering, omfattar ett flerbostadshus från 70-talet med typisk energiprestanda och analyserar lönsamhet med priser och prismodeller för fjärrvärme och el i fem orter: Stockholm, Göteborg, Linköping, Västerås och Gotland. På alla orter förutom Gotland är energieffektiviseringar i praktiken inte företagsekonomiskt lönsamma. EU:s klimatmål och direktiv som Energieffektiviseringsdirektivet (EED) och Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) ställer krav på kraftigt minskad energianvändning. Alla bygg
Efter succén: ny chans att besöka ett dystopiskt 2050 i HSB Living Lab13.10.2025 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
I maj lanserade HSB Living Lab projektet Bo en dag i år 2050 – en fullskalig lägenhetsprototyp som visar hur framtidens boende kan komma att se ut om vi inte tar dagens klimatutmaningar på allvar. Och intresset har varit stort: under våren har över 100 beslutsfattare, politiker och branschaktörer upplevt prototypen. Under hösten 2025 ges nya chanser att delta i det dystopiska framtidsexperimentet. Anmälan är nu öppen! Hur kommer det vara att bo i Sverige år 2050 om vi inte agerar på dagens klimatutmaningar? Det är frågan som står i centrum för projektet Bo en dag i år 2050, en fullskalig och Sverigeunik lägenhetsprototyp i HSB Living Lab i Göteborg, som tagits fram i samarbete med tjänstedesignbyrån Antrop. Projektet startade som en del i innovationsprogrammet ShiftSwedens utlysning om Framtidens platser (2024). Stort intresse för upplevelsen Intresset har varit stort under de tillfällen som prototypen har hållit öppet under våren 2025 då fler än 100 politiker, beslutsfattare och brans
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
