Fremia och Famna: Regeringens aktivitetskrav öppnar viktiga möjligheter

– Det är positivt att regeringen har lyssnat på civilsamhället och tar bort begränsningen att aktiviteter endast kan utföras i kommunal regi. Det här är en viktig korrigering som skapar bättre förutsättningar för meningsfulla och individanpassade insatser, säger Patrik Schröder, intressepolitisk chef på Fremia.

Civilsamhället avgörande för att stärka vägen till arbete

Lagrådsremissen slår fast att arbetsplatsförlagda aktiviteter får utföras även av idéburna organisationer. Det ligger helt i linje med Fremias och Famnas syn: att civilsamhället spelar en unik roll i att skapa social inkludering, språkutveckling, arbetslivsnära träning och rehabiliterande sammanhang för människor som står långt från arbetsmarknaden.

– Civilsamhället når människor som myndigheter ofta har svårt att nå. Föreningar, folkrörelser och sociala företag erbjuder miljöer där deltagare får verklig närvaro, relationer och vardagsstruktur – komponenter som är minst lika viktiga som traditionella arbetsmarknadsinsatser, säger Patrik Schröder.

Meningsfullhet och kvalitet måste stå i centrum

Fremia och Famna stödjer reformens ambition att bryta passivitet och långvarigt biståndsberoende, men understryker att aktiviteterna måste vara meningsfulla, inte administrativa konstruktioner. Ökad tydlighet i lagstiftningen om individuell anpassning är positiv, men nu krävs också en nationell dialog om kvalitet. Därtill behövs goda och snabba utredningar kring individers arbetsförmåga, utifrån reell förståelse för arbetsmarknadens krav.

– Kommunerna får ett stort ansvar – men också ett stort handlingsutrymme. För att säkerställa rättssäkra och kvalitativa insatser och ta vara den viktiga resurs som finns i idéburen sektor behövs både långsiktiga partnerskap och riktade upphandlingar, inte kortsiktiga insatser där civilsamhällesverksamheter pressas in i modeller som inte passar sektorn, säger Aleksandra Wasso, opinions- och kommunikationsstrateg på Famna.

Efterlyser finansiering och stabila samarbetsformer

Även om regeringen med sin lagrådsremiss nu öppnar dörren för civilsamhällets medverkan, saknas en tydlig strategi för hur organisationernas arbete ska finansieras och hur samverkan ska organiseras.

– Det är inte hållbart att kommuner ska kunna luta sig mot civilsamhället utan att säkerställa ersättningsmodeller som täcker kostnaderna. Vill regeringen att civilsamhället ska ta ett verkligt ansvar måste det finnas stabila och hållbara förutsättningar för att utföra uppdraget, säger Aleksandra Wasso

Föreslår nationell överenskommelse

Vi föreslår nu att regeringen skyndsamt initierar en nationell överenskommelse mellan staten, SKR och civilsamhällets organisationer om hur aktivitetskravet ska genomföras. Syftet är att skapa struktur, likvärdighet och långsiktighet i arbetet.

– Det här är en systemförändring som påverkar tusentals människor varje år. Då måste genomförandet bygga på kunskap, kvalitet och samverkan – inte ad hoc-lösningar. Civilsamhället är redo att bidra, men inte gratis och inte utan långsiktighet, säger Patrik Schröder.

Läs Fremias och Famnas gemensamma remissvar: https://www.fremia.se/api/v1/documents/download?documentId=PRFR-24689334-101&libType=Public