
Våra hav är i kris – men vad vi lägger på tallriken spelar roll
19.12.2025 14:48:27 CET | WWF | Debatt
Våra hav befinner sig i ett historiskt kritiskt läge. Temperaturen stiger, försurningen ökar, plastföroreningarna tilltar och syrefria bottnar breder ut sig. Samtidigt minskar den biologiska mångfalden i snabb takt; över 90 procent av världens fiskbestånd är överfiskade eller nära sin gräns – en utveckling som hotar både ekosystemens stabilitet och vår matförsörjning.

Konsekvenserna märks redan. Utanför södra Afrika har sardinbeståndet kollapsat flera gånger på grund av överfiske och förändrade havsförhållanden. Sardinen är en nyckelart, och när den minskar påverkas hela ekosystemet – från sjöfåglar till sälar. I år rapporterades massvält bland pingviner utanför Sydafrikas kust. Mellan 2004 och 2011 dog mer än 95 procent av de afrikanska pingvinerna på Dassen Island och Robben Island i Sydafrika. En tydlig påminnelse om hur sårbara våra hav och arterna som lever där är.
Men det är inte bara pingviner som påverkas – i förlängningen slår vårt kortsiktiga giriga uttag av fisk tillbaka mot oss själva. Miljontals människor är beroende av fisk som basföda. Haven förser oss med mat, syre och dämpar klimatförändringarnas effekter. Men deras ekosystem är känsliga, och när vi pressar dem till bristningsgränsen riskerar dessa livsviktiga system att kollapsa.
Tonfiskbestånden fortsätter att pressas hårt, ofta med metoder som skadar sköldpaddor, hajar och havsfåglar. I flera asiatiska länder har odling av tropiska jätteräkor lett till omfattande skövling av mangroveskogar – några av världens mest värdefulla ekosystem. Det är ett tydligt exempel på hur lågprisprodukter kan dölja mycket höga ekologiska kostnader.
Beståndet av europeisk ål har minskat med över 90 procent på bara några decennier. Arten är akut hotad, och fortsatt konsumtion riskerar att ytterligare minska dess chans till överlevnad.
Torsken i Östersjön befinner sig i en allvarlig kris, då båda bestånden har kollapsat. Samtidigt finns exempel på att rätt förvaltning fungerar. Torsk som fångas med långrev utanför Island fiskas i enlighet med vetenskapliga rekommendationer. Beståndet är bärkraftigt eftersom fisket anpassas efter vad både fisken och ekosystemet långsiktigt klarar.
Även arter som vi ofta uppfattar som vardagliga, som sill/strömming och räkor, är så hårt pressade i Östersjön och Nordsjön att WWF ger dem rött ljus i Fiskguiden, vilket betyder “låt bli” Sill/strömming är en nyckelart i Östersjöns ekosystem – när den överfiskas påverkas allt från rovfiskar till sjöfåglar och marina däggdjur.
Politiken måste agera. Vi behöver ett starkare marint skydd med välförvaltade skyddade områden, vetenskapligt baserade fiskekvoter och en tydlig strategi för att minska överfiske, bifångster och destruktiva fiskemetoder, – samt stoppa allt illegalt fiske.
Flera av de arter vi länge tagit för givna befinner sig i fritt fall. Men vi står inte maktlösa. Genom att välja fisk och skaldjur med grönt ljus i WWF Fiskguiden, kan vi minska efterfrågan på överexploaterade arter – och göra skillnad. Välj svenskodlad afrikansk ålmal i stället för ål, stillahavskummel i stället för torsk och kamtjatkakrabba istället för hummer.
Haven kan fortfarande återhämta sig – om vi ger dem chansen. Varje hållbart val i fiskdisken är ett ställningstagande för levande hav, fungerande ekosystem och framtida generationer.
Inger Melander, havs- och fiskeexpert, Världsnaturfonden WWF
Världsnaturfonden WWF är med sina sex miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer - genom att bevara den biologiska mångfalden, använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt samt minska föroreningar och ohållbar konsumtion.
Följ WWF
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från WWF
Ny Lisa Larsson-figurin släpps i samarbete med WWF5.2.2026 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Nu släpps ytterligare ett älskat kattdjur i keramik av Lisa Larson – en lejonhona. Under de senaste fyra åren har en figurin per år släppts: tigerhonan Greta, en elefantmamma med unge, noshörning och en leopard. WWFs och Lisa Larsons gemensamma historia går långt tillbaka i tiden och redan på 1970-talet släpptes serien ”Utrotningshotade djur”.
Svenskarna vill ha billigare hållbar mat – och starkare naturskydd29.1.2026 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Svenskarna vill göra mer hållbara val i vardagen, men politiken måste bana väg. En ny undersökning från WWF visar att 79 procent svenskar skulle handla mer hållbar mat om den var billigare. Samtidigt anser drygt två av tre att regeringen bör öka sina insatser för en mer hållbar matkonsumtion.
Ny klimatranking: Svensk dagligvaruhandel släpar efter27.1.2026 06:02:00 CET | Pressmeddelande
Svenska dagligvarukedjor halkar efter när det gäller att mäta och rapportera mål för klimatutsläpp och andelen vegetariskt protein i försäljningen. Längst har dagligvaruhandelsföretag i Tyskland och Nederländerna kommit. Det visar en ny kartläggning av 27 dagligvarukedjor i åtta europeiska länder från organisationen Questionmark.
WWF lanserar Business Academy - hjälper företag stärka affären19.12.2025 06:00:00 CET | Pressmeddelande
WWF Business Academy – en ny nationell utbildningssatsning för svenskt näringsliv som ger företag kunskap, verktyg och strategisk förmåga att stärka affären - lanseras nu av WWF Sverige. Satsningen består av två delar: WWF Business Academy; en digital utbildningsplattform för hela organisationen och WWF Executive Academy; ett nytt program för ledningsgrupper och styrelser. Tillsammans ger det företag möjlighet att höja kompetensen på alla nivåer, minska risker, identifiera nya affärsmöjligheter och stärka konkurrenskraften i en snabbt föränderlig omvärld.
Ny rapport: Sverige måste höja ambitionen för genomförande av restaureringslagen18.12.2025 14:01:23 CET | Pressmeddelande
Trots att EUs nya restaureringslag ger en historisk chans att återställa naturen visar en ny rapport, gjord av WWF, BirdLife, European Environmental Bureau och ClientEarth, att EU-medlemsländernas genomförande av restaureringslagen är långt ifrån tillräckligt - och att Sveriges genomförande har stora brister. Vi ser med stor oro på detta och efterlyser ett betydligt starkare genomförande, med en tydligare vetenskaplig grund, ökade och långsiktiga investeringar samt en bredare och djupare förankring på lokal och regional nivå.