Ett starkt läkemedelssystem kräver kloka prioriteringar

Den medicinska utvecklingen går snabbt med många nya innovativa läkemedel för till exempel cancer, neurologi, sällsynta diagnoser och immunologiska sjukdomar. Sverige har ett av världens mest effektiva hälso- och sjukvårdssystem, med mycket goda medicinska resultat och positiv folkhälsoutveckling. Enligt EU:s Draghirapport är Sverige dessutom ett av de länder där det finns riskkapital och innovationskraft – något som gynnar life science-sektorn som helhet. Tillsammans med stor tillgång till hälsodata har Sverige goda förutsättningar att fortsätta utvecklas.

Sverige står starkt – men kostnaderna ökar 

Debatten om läkemedelstillgång bygger ofta på att Sverige skulle ligga efter andra länder. Det stämmer inte. Sverige har länge varit ett av de mest stabila läkemedelsländerna i Europa med bred tillgång och god betalningsvilja. Kostnaderna har dock ökat med cirka 40 procent sedan 2019.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, som beslutar om pris och subvention, har löpande utvecklat våra metoder och regelverk och bland annat anpassat betalningsviljan efter sjukdomens svårighetsgrad och efter företagens intjäningsförmåga.

Ansvarsfulla prioriteringar 

Våra analyser visar att patienter får tillgång till läkemedel som är effektiva och viktiga, men att omedelbart tillgängliggöra alla godkända läkemedel vore orimligt – alla läkemedel är inte effektiva och det skulle också tränga undan andra viktiga behandlingar.

Samtidigt påverkas marknaden av geopolitiska förändringar, tullhot och prispress i USA. Det finns en oro för att detta skulle kunna påverka Sveriges tillgång till läkemedel. I dagsläget är det dock svårt att bedöma det. Vi välkomnar därför det uppdrag regeringen har gett TLV om att följa utvecklingen i andra länder för att bedöma konsekvenserna för Sverige.

Åtgärder här och nu

På sikt kan större förändringar behövas, men vi agerar redan nu för att stärka dagens system och säkerställa jämlik tillgång till läkemedel till rimliga kostnader.

Här är fyra viktiga åtgärder:

• Högre betalningsvilja för vissa särläkemedel. Vi har ändrat kriterierna för hur hög kostnad vi kan acceptera för läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd, vilket redan ger fler patienter tillgång till behandling.
• Prissänkning för läkemedel med stor försäljning. För att frigöra resurser föreslår vi prissänkningar på läkemedel med högt försäljningsvärde tre år efter subvention, utan att tillgången påverkas. Det ska göras på ett transparent och förutsägbart sätt.
• Flexiblare prissättning av äldre läkemedel. Vi vill införa ett mer flexibelt system för takpris på äldre läkemedel med konkurrens, vilket minskar risken för brist och stärker marknadsstabiliteten.
• Snabbare introduktion av nya läkemedel. Tillsammans med regioner och industrin utvecklar vi nu processerna för introduktion av läkemedel inom läkemedelsförmånerna, både med och utan förhandlingar om avtal mellan företag och regioner. Detta kan ge snabbare tillgång till nya och viktiga läkemedel.

Sverige har ett starkt läkemedelssystem som ger långsiktiga förutsättningar, och det är på dessa styrkor vi ska bygga. Våra åtgärder möter en del av dagens utmaningar, men fortsatt ledarskap och samarbete krävs.

Genom dialog mellan myndigheter, regioner, industrin och patienter kan vi skapa ett system som står stadigt inför globala förändringar och levererar mesta möjliga hälsa för varje skattekrona.

Agneta Karlsson, avgående generaldirektör, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Magnus Thyberg, avdelningschef för Kunskapsutveckling inom Region Stockholm och tillträdande generaldirektör för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket