Ny kartläggning av kommunernas planering för förskola och skola vid kris eller krig

Vid en långvarig kris eller i värsta fall krig har förskolan och skolan en nyckelroll – både för barnen och elevernas utveckling och för hela samhällets beredskap. Fram till nu har det saknats en nationell bild över hur beredskapen inom skolområdet ser ut. Skolverket är beredskapsmyndighet för skolväsendet och har därför genomfört en nationell enkätundersökning om kommunernas beredskapsplanering inom skolområdet. Kartläggningen visar att nästan alla kommuner har en plan eller har påbörjat en planering för att upprätthålla utbildning och säkerställa tillsyn vid en fredstida kris eller höjd beredskap.

– Både erfarenheterna från covid-19-pandemin och kriget i Ukraina har visat hur viktigt det är att förskolan och skolan kan fortsätta fungera vid en långvarig kris eller ytterst krig. Den här kartläggningen ger både kommunerna och Skolverket en bra kunskapsgrund att arbeta vidare utifrån, säger Sofie Anderson, undervisningsråd på Skolverket.

Kommunerna ser utmaningar i beredskapsarbetet

Skolverkets kartläggning visar att kommunerna ser flera utmaningar med att upprätthålla verksamheterna inom skolväsendet vid en fredstida kris eller höjd beredskap. Personalförsörjning, brist på resurser i form av tid eller avsatta medel för beredskapsarbete samt att säkerställa försörjningen av el, it, vatten och livsmedel vid samhällsstörningar är de utmaningar som flest kommuner lyfter. För att stärka beredskapen att möta dessa utmaningar har många kommuner genomfört övningar med personalen i förskole- och skolverksamheterna.

Flera kommuner efterlyser även tydligare styrning, särskilt vad gäller fristående huvudmäns beredskapsansvar. Enligt dagens regler ansvarar kommunerna för samtliga barn i kommunen, även för barn och elever i förskolor och skolor som drivs av fristående huvudmän. Kommunerna behöver därmed planera för samtliga barn oavsett om de fristående huvudmännen planerar att fortsätta bedriva verksamhet vid en kris eller krig eller inte.

– Avsaknaden av krav på fristående huvudmän kan skapa osäkerhet och riskerar att göra kommunernas planering mindre effektiv och ändamålsenlig. Vi ser precis som kommunerna att de fristående huvudmännens beredskapsansvar behöver tydliggöras. Utbildningsdepartementets promemoria om en modern krisreglering för verksamheter på skolområdet ger förslag på den typen av förtydligande och är ett stort steg i rätt riktning, säger Sofie Andersson.

Viktigt för kommunerna att fokusera på utvecklingsområden

Även om en majoritet av kommunerna i Sverige har grunden på plats visar kartläggningen att det finns utvecklingsområden. Ett utvecklingsområde är planeringen av tillsyn av barn utanför ordinarie vistelsetid i förskolan. Vid en kris eller i värsta fall krig kan barn till vårdnadshavare i samhällsviktiga yrken behöva tillsyn under längre och andra tider än vad de normalt har. Kartläggningen visar att det bara är runt 70 procent av kommunerna som har en plan eller har påbörjat planeringen för att tillhandahålla tillsyn utanför ordinarie vistelsetid.

Ett annat utvecklingsområde är planeringen för anpassningar i utbudet av gymnasial utbildning. För att samhället ska kunna fortsätta att fungera under en långvarig situation av kris eller krig behöver det finnas en plan för att ställa om utbildningsutbudet så att kompetens som behövs i samhällsviktig verksamhet ska kunna säkerställas.

– Att bidra till samhällets kompetensförsörjning är en av grunduppgifterna för gymnasieskolan och komvux. Vid en kris eller krig dras denna uppgift till sin spets då behoven kan ändras både snabbt och drastiskt. Vår kartläggning visar att det bara är runt hälften av kommunerna som har en plan eller har påbörjat planeringen för att anpassa utbudet av gymnasial utbildning. Här behöver fler göra mer, säger Sofie Andersson.

Ta del av rapporten

Lägesbild beredskap – kommunernas beredskapsplanering för skolväsendet

Så här har kartläggningen gått till

En enkätundersökning skickades ut via mejl till samtliga kommuner under 2025. Enkäten innehöll frågor om kommunernas beredskapsplanering för skolväsendet för tillstånden fredstida kris eller höjd beredskap. Beredskapen för geografiskt och tidsmässigt avgränsade kriser, till exempel skolattacker, omfattas inte.

Enligt nuvarande reglering är det kommunerna som ansvarar för att säkerställa att skolväsendets samhällsfunktioner kan upprätthållas vid fredstida krissituation eller höjd beredskap. Undersökningen har därför avgränsats till kommuner. I många kommuner går dock ett stort antal barn och elever i förskolor eller skolor som drivs av fristående huvudmän. Kommunerna har därför också fått svara på en fråga om huruvida de samverkar med fristående huvudmän i sin planering av beredskapen för skolväsendet.

Skolverkets stöd för arbetet med beredskap

I Skolverkets uppdrag som beredskapsmyndighet ingår att stödja förskolor och skolor i arbetet med säkerhet och krisberedskap. På Skolverkets webbplats finns stöd och vägledning för hur huvudmän, skolchefer och rektorer kan arbeta för att stärka beredskapen i sina verksamheter.

Beredskap

Skolverkets broschyr om beredskap

Ta del av vår broschyr som ger en överblick över vad beredskap i förskolan och skolan innebär. I broschyren får du även du konkreta tips på hur förskolor och skolor kan komma i gång eller komma vidare i arbetet.

Var beredd om det blir kris eller krig – vägledning för förskolor och skolor

Mer information om skolväsendets ansvar vid kris och höjd beredskap

På vår webbplats kan du ta del av mer information om skolväsendets ansvar vid kris och krig och skolväsendets viktiga roll i Sveriges totalförsvar.

Skolväsendets ansvar vid kris och höjd beredskap

Skolverkets ansvar som beredskapsmyndighet

Förskolans och skolans roll i totalförsvaret