Med anledning av stormen Johannes: Så arbetar vi tillsammans för en trygg elförsörjning

Den kraftiga stormen Johannes och snöovädret Anna har satt både elkunder och elnät på prov. Minst 60 000 hushåll har drabbats av strömavbrott, många långvariga, samtidigt som stora insatser har krävts för att röja omkullblåsta träd och reparera skadade elledningar. Arbetet fortsätter tills alla hushåll har fått strömmen tillbaka.

Samtidigt pågår sedan tidigare ett omfattande arbete för att Sverige ska ha ett elnät med god beredskap för att hantera svåra påfrestningar, till exempel extrema väderfenomen. Svenska kraftnät ansvarar för stamnäten – elens motorvägar. De sträcker sig över landet, framför allt i breda ledningsgator, och har inte påverkats av ovädret.

Från stamnätet tar region- och lokalnätsföretag vid, som ansvarar för nästa steg ut till kunderna, elens riks-/läns- och enskilda vägar. Det handlar om hundratusentals kilometer elledningar som tar elen fram till slutkunden. Sedan stormen Gudrun för 21 år sedan har elnätsföretagen arbetat med att säkra elnäten mot väder och vind och göra dem mer robusta både genom att gräva ner, förnya och digitalisera. Det har gjort att elnäten står väsentligt bättre rustade idag än för 20 år sedan, men en hel del återstår fortfarande.

En fungerande elförsörjning är en grundförutsättning för att samhället ska fungera, och oväder är bara en av flera utmaningar som elnätet kan ställas inför.

Samverkan mellan elnätsbolagen – Elsamverkan

Elnätsbolagen har en väl utvecklad samverkan för att kunna hjälpa varandra vid omfattande störningar och reparationsarbeten. Denna samverkan sker bland annat inom forumet Elsamverkan. Inom Elsamverkan samarbetar elnätsföretagen med syftet att dela lägesbeskrivningar och resurser vid stora störningar. Genom den gemensamma organisationen kan ett elnätsbolag i en del av landet låna personal, materiel och maskiner till ett annat bolag som har drabbats hårt, till exempel vid allvarliga väderstörningar. Något som använts bland annat nu under stormen Johannes som drabbat stora delar av Mellansverige.

Reparationsberedskap och stöd till nätbolagen

Aktörerna inom elsektorn har ett ansvar för att utforma och underhålla sina anläggningar så att de är robusta, tillgängliga och tillförlitliga. Men situationer kan uppstå där det inte är rimligt att klara av situationen på egen hand eller tillsammans med någon annan i branschen. I dessa fall går det att få förstärkning av Svenska kraftnäts reparationsberedskap.

Svenska kraftnät tillhandahåller materiel, utrustning och fordon som elnätsbolagen kan låna. Det kan handla om utrustning för att bygga tillfälliga ledningar eller ersätta enskilda stolpar som skadats. Via samarbetspartners tillhandahålls även särskilt utbildad personal, till exempel för arbete med beredskapsstolpar, bandvagnar och radiokommunikation.

 – Stormen visar att nätbolagen har en god beredskap. Vi har bara behövt lånat ut en bråkdel av det vi har och ingen har efterfrågat material för att bygga ledningar. Deras utmaning har istället varit att kunna arbeta säkert under mycket svåra väderförhållanden, säger Ann Sofie Fahlgren, enhetschef för elberedskap på Svenska kraftnät.

Lägesuppdatering från fältet

Genom Elsamverkan får också Svenska kraftnät, som övergripande ansvarig för det svenska elsystemet, en god helhetsbild, vilket är viktigt i beredskapssyfte. Det är ett hårt arbete som pågår ute i fält. Stormen Johannes knäckte många träd, ovädret Anna kom med metervis snö på sina håll. Och nu har kylan slagit till. Det har drabbat kunder hos många elnätsföretag i Mellansverige, bland annat Ellevio och E.ON.

 – Det här är en av de senaste 20 årens värsta stormar och den har inneburit stora påfrestningar för både människor och infrastruktur. Många kunder har varit utan el i över en vecka, mitt i vintern, vilket är en mycket svår situation. Samtidigt vill jag lyfta det enorma arbete som montörer, tekniker och entreprenörer har gjort under många långa dygn i kyla, snö och svår terräng. Den nära samverkan mellan branschens aktörer, Svenska kraftnät, regionnät och lokalnät är en styrka i det svenska elsystemet. Men den här typen av extrema väderhändelser kommer att bli vanligare i ett förändrat klimat, vilket gör långsiktiga investeringar och stabila förutsättningar för att stärka elnäten ännu viktigare framåt, säger Martin Höhler, vd för E.ON Energidistribution i Sverige.

 –  Vår prioritet nummer ett i den här extrema situationen har varit att med alla tillgängliga medel återställa strömmen för de tusentals människor som varit strömlösa upp till en dryg vecka i förödelsen efter stormen Johannes. Kundernas tålamod, hjälpsamhet och uthållighet har varit oerhört starkt medan hundratals montörer, röjare, maskinister och driftledare har slitit ihärdigt i oerhört tuffa arbetsförhållanden för att få bort träd och reparera ledningar. De kommer att fortsätta till den siste kunden har strömmen tillbaka, och vi har dessa personer att tacka för närmast hjältemodiga insatser, säger Johan Lindehag, vd för Ellevio.  

Utökad lagerhållning och aktuella insatser

Under senare år har Svenska kraftnät utökat lagerhållningen av stolpar som elnätsföretagen kan använda vid svåra störningar. Tillsammans med elnätsföretagen utvecklas även en mer omfattande regional lagerhållning av materiel. Den senaste veckan har flera nätbolag lånat bandvagnar samt ett fordon med särskild utrustning för att lösa behov av elektronisk kommunikation, tillsammans med personal för att använda fordonen. Utökad lagerhållning är en del i Sveriges uppbyggnad av totalförsvarsförmågorna.

Svenska kraftnäts roll som elberedskapsmyndighet

Utöver elnätsföretagens eget ansvar har Svenska kraftnät ett särskilt uppdrag som Sveriges elberedskapsmyndighet. Uppgiften är att bidra till att elnätsbolagen har beredskap för störningar i elförsörjningen som kan innebära svåra påfrestningar för samhället. Anslagen för beredskapsstärkande åtgärder har ökat kraftigt – från 260 miljoner kronor för tio år sedan till 615 miljoner kronor år 2025.