Fortsatt förhöjd terrorhotnivå i allvarligt säkerhetsläge

Det är en samlad lägesbild som ligger till grund för det förnyade beslutet kring terrorhotnivån. Dels ingår en aktuell helårsbedömning från Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT), dels Säkerhetspolisens kontinuerliga bedömningar av attentatshotet.

– Händelser i omvärlden kan snabbt påverka hotet. Det har den senaste tiden inträffat allvarliga incidenter och attentat i Europa och Australien. Konflikter, krig och spridning av propaganda kan bidra till att en händelse i en annan del av världen kan påverka svensk säkerhet. Detta måste vi vara vaksamma mot för att kunna agera i tid, säger säkerhetspolischef Charlotte von Essen.

Attentatshotet mot Sverige utgörs främst av ensamagerande individer eller mindre grupper som agerar mot tillgängliga mål med enklare medel. Avsikten att begå terrorattentat kan ofta härledas till en verklig eller upplevd händelse eller omständighet som fungerar som utlösande faktor. Hotet kommer framförallt från våldsbejakande islamism och våldsbejakande högerextremism.

Den våldsbejakande islamismen i Sverige består i första hand av stödjande verksamhet i form av radikalisering, rekrytering och finansiering. Den våldsbejakande högerextremismen karaktäriseras av stor variation och olika målsättningar. Det förekommer mer etablerade organisationer men tillväxten sker framförallt i mer löst sammansatta nätverk och grupper på nätet.

Säkerhetspolisen ser samtidigt en utveckling där våldet i sig kan vara överordnat de ideologiska drivkrafterna. Det innebär att individer är mer benägna att röra sig mellan olika grupper och sammanhang där våld förespråkas. Rörligheten bidrar också till att individer i allt större utsträckning kan forma sin egen ideologi utifrån de sammanhang de befinner sig i.

Föränderligt omvärldsläge

Den samlade hotbilden mot Sverige är fortsatt allvarlig. Det är framför allt ryska målsättningar och säkerhetshotande verksamhet i närområdet som bidrar till det. Ryssland utgör fortsatt det största hotet mot Sverige.

Ryska underrättelse- och säkerhetstjänster bedriver främst underrättelseverksamhet, påverkansoperationer och anskaffar teknik. Det finns också ett hot om sabotage från Ryssland riktat mot västs stöd till Ukraina. Sedan den ryska invasionen av Ukraina är deras agerande även utanför konfliktområdet mer riskbenäget och opportunistiskt.

Säkerhetspolisens bedömning är att den ryska säkerhetshotande verksamheten kan komma att öka i omfattning och allvar. Utvecklingen präglas av ett mer offensivt agerande med dold påverkansverksamhet mot europeiska länder, inklusive Sverige.

– Händelseutvecklingen i omvärlden kännetecknas av osäkerhet och snabba förändringar. Som säkerhetstjänst har vi att bedöma hur yttre hot och omständigheter påverkar Sveriges inre säkerhet. Säkerhetsläget är fortsatt allvarligt och hotbilden mot Sverige bedöms fortsätta i en försämrad riktning under de närmaste åren. Det är vi beredda på, säger Charlotte von Essen.

Den tekniska utvecklingen medför även att förmågan ökar hos hotaktörer att kunna angripa mål med höga skyddsvärden. Det innebär en utveckling där Säkerhetspolisen behöver hantera en ökad mängd säkerhetshot som skulle kunna få allvarliga konsekvenser.

– Men allt som pågår ligger inte främmande makt bakom. Vi behöver fortsatt vara på tå, agera och undersöka misstänkta incidenter. Samtidigt är det viktigt att inte dra förhastade slutsatser, säger Charlotte von Essen.