Stödet för ett starkt försvar högsta uppmätta någonsin

MPF genomför årligen undersökningen Opinioner, som belyser allmänhetens syn på försvar, säkerhet och påverkan. Årets undersökning visar att svenskarna anser att Ryssland är det största hotet. 84 procent av respondenterna anser att Ryssland utgör ett hot mot fred och säkerhet.

‒ Sveriges säkerhetspolitiska omvärld har försämrats påtagligt med både rysk krigföring i vårt närområde och ökade geopolitiska spänningar globalt sett. Det här ger också utslag i vår undersökning där vi ser en ökad oro men också en toppnotering vad gäller stödet till det svenska försvaret. Det är även glädjande att se att uppslutningen bakom Sveriges stöd till Ukraina är fortsatt starkt, säger Magnus Hjort, generaldirektör på Myndigheten för psykologiskt försvar.

Undersökningen visar även på en kraftigt ökad oro för ett militärt angrepp mot Sverige. För femton år sedan såg en procent det som troligt, för sju år sedan var det en av tio. Idag tror en femtedel att det är mycket eller ganska troligt att ett militärt angrepp kommer att inträffa mot Sverige de kommande fem åren.

Samtidigt finns det en tendens till en viss minskad försvarsvilja. Andelen respondenter som kan tänka sig att försvara Sverige med risk för sitt eget liv har minskat från 69 procent 2024 till 65 procent 2025.

‒ Att stärka försvarsviljan handlar inte bara om att öka beredskapen inför ett yttre hot, det handlar även bland annat om att öka kunskapen och medvetenheten, att skapa delaktighet och ansvar och att bibehålla en hög tillit till samhället, säger Magnus Hjort.

Det är främst unga samt kvinnor som inte är beredda beredd att delta i olika uppgifter inom totalförsvaret med fara för eget liv, medan män har en betydligt högre försvarsvilja. Samtidigt är 81 procent positiva till att delta i totalförsvaret utifrån sin förmåga och sina färdigheter utan fara för eget liv.

‒ Även om vi ser en viss minskning i försvarsviljan så är den trots allt fortsatt hög. Men vi behöver vara medvetna om att en låg försvarsvilja riskerar att underminera både den praktiska förmågan att hantera kriser och den psykologiska motståndskraften i samhället. Om försvarsviljan är låg finns till exempel risk för att samhället blir mer mottagligt för informationspåverkan från främmande makt som syftar till att skapa misstro, rädsla eller handlingsförlamning. En

befolkning som inte tror på sin egen förmåga att försvara sig är helt enkelt lättare att manipulera, säger Magnus Hjort.

I år har Opinioner för första gången med frågor om allmänhetens syn på i vilken utsträckning olika hotaktörer har påverkat befolkningen genom falsk och vilseledande information. Här intar Ryssland en särställning. Hälften tror att falsk och vilseledande information därifrån har påverkat Sveriges befolkning under det senaste året. Samtidigt finns det en oro för att artificiell intelligens (AI) ska fortsätta att bidra till spridning av desinformation.

Hela undersökningen finns att läsa på mpf.se.