Norden släpper unik undersökning om mediekunnighet

Den nordiska undersökningen, Nordic Media Literacy Survey, har genomförts av mediemyndigheterna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige och är finansierad av Nordiska ministerrådet. Rapporten samlar för första gången jämförbara data om mediekunnigheten i de nordiska länderna. Drygt 12 000 nordbor har deltagit i undersökningen.

Digital motståndskraft och demokratiskt deltagande

Rapporten utforskar relevanta områden såsom uppfattning om ansvar, online-säkerhet, mediekonsumtion och attityder till AI-tjänster - bland vuxna såväl som barn och ungdomar. Resultaten ger viktig kunskap som kan ligga till grund för en framtida politik, att öka medvetenheten och stödja insatser för att stärka både digital motståndskraft och demokratiskt deltagande.

Vi lever i en medial tid med många utmaningar. Denna undersökning ger oss värdefulla insikter kring hur vi kan stärka mediekunnigheten och därmed den digitala motståndskraften, säger Jan-Olof Lind, generaldirektör för Mediemyndigheten.

Undersökningen visar att de nordiska länderna liknar varandra mycket och att kunskapen generellt är god, men det finns skillnader. De största skillnaderna är dock inte mellan länder, utan mellan olika åldersgrupper.

De nordiska länderna arbetar aktivt med främjande av mediekunnighet. Vi har hitintills inte haft något gemensamt underlag för hur det ser ut med de faktiska kunskaperna hos befolkningen. Vilka områden behöver förstärkas? Och i vilka grupper? Den här undersökningen ger oss en gemensam kunskapsbas, säger Catharina Bucht, analytiker vid Mediemyndigheten och projektledare för undersökningen.

Några data från undersökningen

Vuxna (16 år och äldre)

• Yngre deltagare använder fler strategier för faktagranskning och verifikation av misstänkt information än de äldre. Vid misstanke om falsk information är andelen som säger att de inte gör någonting för att kontrollera innehållet högre bland de äldre. Cirka en femtedel över 55 år verifierar inte nyhetsinnehåll de misstänker är falskt.
• En av tre i gruppen 16–44 år tycker att det är svårt att hänga med i nyheterna.
• Befolkningen i Norden har ganska god koll på hur olika medier finansieras (via skatt eller reklam/abonnemang).
• Majoriteten känner till möjligheten att rapportera olämpligt material till plattformarna men en tredjedel i åldersgruppen över 55 år gör det inte.
• De som har använt något AI-verktyg ser fler fördelar med AI, till exempel fördelar för demokratin eller för journalister i deras arbete. Användare uttrycker dock oro i lika hög grad som de som inte har provat något AI-verktyg, till exempel för att det blir svårare att skilja sant från falskt och att utvecklingen går för fort.
• Fyra av tio uppger att de undviker att kommentera inlägg på sociala medier av rädsla för att bli attackerade.
• En av fem av deltagarna yngre än 45 år tror att Facebook har en ansvarig utgivare som kan hållas ansvarig för innehållet på plattformen.

Barn och unga (9–15 år)

• Sociala medier är den främsta nyhetskällan för unga. Däremot är ungas förtroende för sociala medier som informationskälla lågt.
• Nyheter på TV anser 9–15-åringarna är trovärdiga och bra för demokratin.
• Journalistik och journalister har högt förtroende hos unga.
• Ungefär hälften av deltagarna känner till att public service är skattefinansierat. Däremot tror en stor andel av deltagarna att kommersiell media också är skattefinansierat.
• Två av tre barn och unga känner till att de kan anmäla innehåll i sociala medier som bryter mot reglerna. En av fem svarar att de har anmält innehåll.
• Det är svårt för unga att skilja på nyheter och annat redaktionellt innehåll på nyhetssajter.
• De flesta anser att det är svårt att avgöra vilken källa de kan lita på och att det är svårt att hänga med i nyheterna.
• En av fyra i åldersgruppen 9–15 år undviker nyheter helt och hållet.
• En tredjedel av gruppen 9–12 år använder Tiktok och Snapchat dagligen, trots att plattformarna har 13 år som åldersgräns.