Fett nära tarmen samspelar med immunförsvaret
Bukfett är inte en enhetlig vävnad. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i Cell Metabolism, visar att fett nära tjocktarmen innehåller ovanligt många inflammatoriska fettceller och immunceller. Resultaten tyder på att denna vävnad är särskilt anpassad för att kommunicera med immunsystemet i tarmregionen. Studien är publicerad i tidskriften Cell Metabolism.

I den aktuella studien kartlade forskarna fem olika fettdepåer hos personer med svår obesitas. Resultaten visar tydliga skillnader mellan depåerna. Mest utmärkande är den så kallade epiploiska fettvävnaden längs tjocktarmen, som innehåller många fettceller kopplade till inflammation samt ett stort inslag av immunceller.
Laboratorieförsök visade att bakteriesignaler kan få fettcellerna att producera proteiner som aktiverar immunceller i vävnaden.
– Fettväven lagrar inte bara energi, den fungerar också som ett aktivt organ som skickar signaler som påverkar hela kroppen. Ett problem har varit att man ofta pratar om bukfett som om det vore en och samma sak, trots att det finns flera olika depåer, säger Jiawei Zhong, doktorand vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet och delad förstaförfattare till studien.
Anpassning till tarmens mikrobiom
Sammantaget pekar resultaten på att fettväven nära tarmen har en unik funktion. Forskarna menar att detta kan vara en anpassning till tarmens mikrobiom, alltså bakterier och andra mikroorganismer som är en källa till inflammatoriska ämnen. Eftersom studien gjordes på personer med obesitas är det oklart om resultaten gäller för normalviktiga, och direkta kliniska konsekvenser är ännu inte fastställda.
– Nästa steg är att förstå vilken roll fettväven runt tjocktarmen spelar vid inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns och ulcerös kolit. Nu när vi vet att den innehåller både fettceller och immunceller vill vi undersöka hur deras samspel påverkar sjukdomens aktivitet. Målet är att ta reda på om fettväven bidrar till att förstärka eller upprätthålla inflammation genom att skicka signaler som påverkar immunceller lokalt, säger Jutta Jalkanen, forskare vid samma institution och delad förstaförfattare till studien.
Studien finansierades bland annat av Vetenskapsrådet, Novo Nordisk Fonden, ERC och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Vissa forskare har erhållit arvoden från läkemedelsföretag, vilket redovisas i den vetenskapliga artikeln.
Publikation
“Cytoarchitectural multi-depot profiling reveals immune-metabolic crosstalk in human colon-associated adipose tissue”Jutta Jalkanen, Jiawei Zhong, Pamela A. Nono Nankam, Nayanika Bhalla, Merve Elmastas, Jiaxin Luo, Sophie Weinbrenner, Scott Frendo-Cumbo, Benedek Pesti, William Gourash, Anita Courcoulas, Zinger Yang Loureiro, Arne Dietrich, Jesper Bäckdahl, Anders Thorell, Marcus Buggert, Joanna Kalucka, Margo P. Emont, Evan D. Rosen, Matthias Blüher, Peter Kovacs, Patrik L. Ståhl, Lucas Massier, Mikael Rydén och Niklas Mejhert, Cell Metabolism, online 13 januari 2026, doi: 10.1016/j.cmet.2025.12.008.
Kontakter
Jutta JalkanenForskare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet
Tel:072-444 5283jutta.jalkanen@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder

Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Ny mekanism kopplar Epstein-Barr-virus till MS16.1.2026 10:11:01 CET | Pressmeddelande
En reaktion i immunförsvaret mot det vanliga Epstein-Barr-viruset kan i förlängningen skada hjärnan och bidra till multipel skleros (MS). Det visar ny forskning från Karolinska Institutet, publicerad i Cell. Studien ger ny insikt i den länge misstänkta kopplingen mellan Epstein-Barr-virus (EBV) och MS.
Enkel metod kan möjliggöra tidig upptäckt och prevention av kronisk njursjukdom16.1.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Små avvikelser i njurfunktion, även inom det intervall som anses normalt, kan hjälpa till att identifiera personer som löper risk att utveckla kronisk njursjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Kidney International. Forskarna har därför utvecklat ett webbaserat verktyg som kan underlätta tidig upptäckt och förebyggande åtgärder.
Så styr hjärnvågor vår kroppsuppfattning12.1.2026 11:00:00 CET | Pressmeddelande
En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Nature Communications, visar hur så kallade alfavågor i hjärnan hjälper oss att skilja på vår egen kropp och omvärlden. Resultaten ger nya insikter i hur hjärnan integrerar sinnesintryck för att skapa en sammanhängande känsla av den egna kroppen.
Immunceller skyddar i ryggmärgen när vi blir äldre7.1.2026 11:44:06 CET | Pressmeddelande
Nervsystemets egna immunceller hjälper till att skydda ryggmärgen från åldersrelaterade skador, visar en studie på möss av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Neuroscience och kan bidra med ny kunskap om hur vissa neurologiska sjukdomar uppstår.
Blodprov avslöjar risk att drabbas av flera sjukdomar samtidigt7.1.2026 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Ett fåtal vanliga blodmarkörer kan förutsäga både vilka äldre personer som kommer att utveckla specifika kombinationer av kroniska sjukdomar och hur snabbt detta kommer att ske. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Nature Medicine.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum