Plastpartiklar ökar inflammation och korsar barriärer
13.1.2026 06:54:00 CET | Umeå universitet | Pressmeddelande
Det finns ett samband mellan att utsättas för mikroskopiska plastpartiklar och inflammationssjukdomar i tarmarna. Det visar en studie av forskare i Österrike och Sverige. Vid försök på möss påverkade plastpartiklar immunceller och tarmens mikroorganismer. Studien visar även att de minsta partiklarna också samlas i andra vitala organ.

– Våra resultat visar att mikro- och nanoplaster är en underskattad faktor både i hur kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar utvecklas och att de kan påverka även andra kroppsorgan, säger Lukas Kenner, gästprofessor vid Umeå universitet, professor vid Wiens medicinska universitet och den som har lett studien.
Forskarna har undersökt ett möjligt samband mellan det ökande antalet personer med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom och den ökade exponeringen för mikro- och nanoplaster, MNP.
Vanlig tarmsjukdom
De skadliga effekterna av MNP undersöktes på möss med ulcerös kolit, en av de vanligaste formerna av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Studien fokuserade på partiklar av polystyren i olika storlekar som mössen matades med. Polystyren är en mycket vanlig plast som ofta används för matförpackningar som exempelvis yoghurtmuggar eller hämtmatslådor.
Molekylära och histologiska analyser i studien visade på interaktioner mellan MNP och tarminflammation. Upptaget av MNP i tarmslemhinnan ökade under inflammatoriska tillstånd. Exponering för MNP intensifierade även det inflammatoriska immunsvaret i tarmen genom att utlösa en proinflammatorisk aktivering av vissa immunceller, makrofager. Dessutom ledde exponering för MNP till en störning av mikrobiomet i tarmen; nyttiga bakteriearter minskade samtidigt som inflammationsdrivande och potentiellt skadliga bakteriearter ökade.
Bortom tarmen
Studien visar effekter även bortom tarmarna. Det gick att se hur mikro- och nanoplaster samlades också i andra vitala organ hos mössen. Det var främst de mycket små nanoplastpartiklarna, mindre än 0,0003 millimeter, som kunde ses i lever, njurar och blod hos. Dessa resultat tyder på att de minsta partiklarna kan korsa kroppens biologiska barriärer och därmed ha effekter också långt bortom mage och tarm.
Forskningen har genomförts av forskare vid Universität Wien, CBMed GmbH i Graz, Medizinische Universität Wien och Umeå universitet. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Microplastics and Nanoplastics.
Om den vetenskapliga publiceringen
Polystyrene micro- and nanoplastics in a colitis mouse model – effects on biodistribution, macrophage polarization, and gut microbiome
Verena Kopatz, Ulrike Resch, Kristina Draganic, Angela Horvath, Janette Pfneissl, Julijan Kabiljo, Bernadette Mödl, Gerald Timelthaler, Julia Wallner, Zeynab Mirzaei, Saule Beratlyte, Michaela Schlederer, Stefan Sarbu, Simina Laslau, Oldamur Hollóczki, Martin Raigel, Elisabeth S. Gruber, Joachim Widder, Iris Kufferath, Marion Pollheimer, Wolfgang Wadsak, George Sarau, Silke Christiansen, Nikola Zlatkov Kolev, Marcus Krueger, Robert Eferl, Gerda Egger, Vanessa Stadlbauer, Verena Pichler, Lukas Kenner
Microplastics and Nanoplastics
https://doi.org/10.1186/s43591-025-00160-7
Kontakter
För mer information, kontakta gärna
Lukas Kenner
Gästprofessor, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet/
professor Medizinische Universität Wien
Telefon: +43 66 460 25 72 421
E-post: lukas.kenner@umu.se
Nikola Zlatkov Kolev
Staff scientist, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet
Telefon: 090-785 67 35
E-post: nikola.zlatkov.kolev@umu.se
Ola NilssonKommunikatör och presskontakt medicinska fakulteten
Tel:090-786 69 82ola.nilsson@umu.seBilder


Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
Ny och högaktuell kurs inom cybersäkerhet startar på Umeå universitet16.10.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Våren 2027 startar kursen Nätverkssäkerhet vid Umeå universitet. Den ger möjlighet att fördjupa sig inom cybersäkerhet – ett område som blir allt viktigare. – Vi riktar oss till studenter som vill få gedigna kunskaper om nätverkssårbarheter, olika typer av attacker och hur man skyddar sig för att uppnå resiliens. Kursen är en del av vår utbildningssatsning och bygger på stark forskning inom AI och cybersäkerhet, säger Lars Karlsson, biträdande prefekt vid Institutionen för datavetenskap.
Bloddialys kan påverka både hjärta och hjärtprover15.10.2026 10:45:50 CEST | Pressmeddelande
Dialys är en livsuppehållande behandling för patienter vars njurar slutat fungera. En ny avhandling från Umeå universitet visar att dialys kan förändra nivåerna av blodprover som används för att upptäcka hjärtskador och att blodflödet i den kärltillgång som används för behandlingen kan ha betydelse för risken att utveckla hjärtsvikt.
Kombination av läkemedel inte hjälpsamt vid Skelleftesjukan14.10.2026 07:45:00 CEST | Pressmeddelande
Att kombinera två effektiva läkemedel mot hjärtamyloidos, även kallad Skelleftesjukan, minskar inte risken för att dö i hjärtkärlsjukdom eller för återfall i förvärrade hjärtkärlhändelser. Det visar en ny studie där Umeå universitet och forskningsenheten i Skellefteå medverkar. Resultaten förvånar forskarna, som väntat sig att se en förbättring.
Mellanchefer i skolan har makt men saknar ofta mandat13.10.2026 08:10:00 CEST | Pressmeddelande
Svenska kommuner organiserar styrningen av skolan på mycket olika sätt. Mellanchefer kan ha makt över verksamheten, samtidigt som de ofta saknar ett statligt reglerat mandat. Deras handlingsutrymme varierar både mellan olika utbildningsförvaltningar och mellan personer inom samma förvaltning. Det visar Linn Antonssons forskning vid Umeå universitet.
Hur kan elever använda AI utan att sluta tänka själva?12.10.2026 11:20:12 CEST | Pressmeddelande
AI kan skriva texter och lösa uppgifter på några sekunder. Men vad händer med lärandet när elever inte längre behöver göra hela tankearbetet själva? Det ska forskare vid Umeå universitet undersöka tillsammans med en gymnasieskola i Umeå. Ett nytt forskningsprojekt har beviljats 1,9 miljoner kronor. Forskarna ska utveckla och pröva undervisning där AI blir ett stöd utan att ta över elevernas eget tänkande.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum