Plastpartiklar ökar inflammation och korsar barriärer
13.1.2026 06:54:00 CET | Umeå universitet | Pressmeddelande
Det finns ett samband mellan att utsättas för mikroskopiska plastpartiklar och inflammationssjukdomar i tarmarna. Det visar en studie av forskare i Österrike och Sverige. Vid försök på möss påverkade plastpartiklar immunceller och tarmens mikroorganismer. Studien visar även att de minsta partiklarna också samlas i andra vitala organ.

– Våra resultat visar att mikro- och nanoplaster är en underskattad faktor både i hur kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar utvecklas och att de kan påverka även andra kroppsorgan, säger Lukas Kenner, gästprofessor vid Umeå universitet, professor vid Wiens medicinska universitet och den som har lett studien.
Forskarna har undersökt ett möjligt samband mellan det ökande antalet personer med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom och den ökade exponeringen för mikro- och nanoplaster, MNP.
Vanlig tarmsjukdom
De skadliga effekterna av MNP undersöktes på möss med ulcerös kolit, en av de vanligaste formerna av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Studien fokuserade på partiklar av polystyren i olika storlekar som mössen matades med. Polystyren är en mycket vanlig plast som ofta används för matförpackningar som exempelvis yoghurtmuggar eller hämtmatslådor.
Molekylära och histologiska analyser i studien visade på interaktioner mellan MNP och tarminflammation. Upptaget av MNP i tarmslemhinnan ökade under inflammatoriska tillstånd. Exponering för MNP intensifierade även det inflammatoriska immunsvaret i tarmen genom att utlösa en proinflammatorisk aktivering av vissa immunceller, makrofager. Dessutom ledde exponering för MNP till en störning av mikrobiomet i tarmen; nyttiga bakteriearter minskade samtidigt som inflammationsdrivande och potentiellt skadliga bakteriearter ökade.
Bortom tarmen
Studien visar effekter även bortom tarmarna. Det gick att se hur mikro- och nanoplaster samlades också i andra vitala organ hos mössen. Det var främst de mycket små nanoplastpartiklarna, mindre än 0,0003 millimeter, som kunde ses i lever, njurar och blod hos. Dessa resultat tyder på att de minsta partiklarna kan korsa kroppens biologiska barriärer och därmed ha effekter också långt bortom mage och tarm.
Forskningen har genomförts av forskare vid Universität Wien, CBMed GmbH i Graz, Medizinische Universität Wien och Umeå universitet. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Microplastics and Nanoplastics.
Om den vetenskapliga publiceringen
Polystyrene micro- and nanoplastics in a colitis mouse model – effects on biodistribution, macrophage polarization, and gut microbiome
Verena Kopatz, Ulrike Resch, Kristina Draganic, Angela Horvath, Janette Pfneissl, Julijan Kabiljo, Bernadette Mödl, Gerald Timelthaler, Julia Wallner, Zeynab Mirzaei, Saule Beratlyte, Michaela Schlederer, Stefan Sarbu, Simina Laslau, Oldamur Hollóczki, Martin Raigel, Elisabeth S. Gruber, Joachim Widder, Iris Kufferath, Marion Pollheimer, Wolfgang Wadsak, George Sarau, Silke Christiansen, Nikola Zlatkov Kolev, Marcus Krueger, Robert Eferl, Gerda Egger, Vanessa Stadlbauer, Verena Pichler, Lukas Kenner
Microplastics and Nanoplastics
https://doi.org/10.1186/s43591-025-00160-7
Kontakter
För mer information, kontakta gärna
Lukas Kenner
Gästprofessor, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet/
professor Medizinische Universität Wien
Telefon: +43 66 460 25 72 421
E-post: lukas.kenner@umu.se
Nikola Zlatkov Kolev
Staff scientist, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet
Telefon: 090-785 67 35
E-post: nikola.zlatkov.kolev@umu.se
Ola NilssonKommunikatör och presskontakt medicinska fakulteten
Tel:090-786 69 82ola.nilsson@umu.seBilder


Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
Klimakteriet ur olika perspektiv27.2.2026 08:00:00 CET | Nyheter
Klimakteriet har fått ett ökat fokus i samhället det senaste decenniet. Vid Umeå universitet bedrivs forskning som tittat på klimakteriet ur humanistiska och genusvetenskapliga perspektiv. Få tips på forskning som lyfter ett ämne som berör många.
Umeå först i landet med ansvarsfull AI inom kraftvärme26.2.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Umeå universitet och Umeå Energi utvecklar nu ett nytt AI-baserat beslutsstödsystem på Dåva kraftvärmeverk i Umeå. – AI handlar om ökad effektivitet, lönsamhet och driftsäkerhet. Här ligger stort fokus på att samtidigt följa EU:s AI-förordning för högrisk-AI inom energiförsörjning. Det ställer krav på transparens och riskminimering för människors säkerhet och rättigheter, säger Juan Carlos Nieves Sanchez, docent och AI-expert vid Institutionen för datavetenskap.
Årets svenska bilderbok / Var är mitt ägg?25.2.2026 13:00:00 CET | Pressinbjudan
Var är mitt ägg? av Julia Groth har utsetts till årets bästa svenska bilderbok. Den 13 mars, i samband med prisutdelningen under Littfest – Umeå internationella litteraturfestival, öppnar Bildmuseet en utställning med originalbilder till vinnarboken. Pressvisning efter överenskommelse.
Vem har makten när AI tar plats i våra liv?25.2.2026 12:59:00 CET | Pressinbjudan
I en ny utställning på Bildmuseet reflekterar internationella konstnärer över den snabba teknikutveckling som präglar vår samtid. AI and the Paradox of Agency öppnar den 13 mars med presentationer, performance, filmvisningar, kreativ workshop med mera fram till midnatt. Media är välkomna att boka tid för förhandsvisning och intervjuer 10 och 11 mars.
Individanpassad dosering kan krävas för bättre effekt av nytt ALS-läkemedel25.2.2026 07:26:47 CET | Pressmeddelande
Individuell dosering kan vara nödvändig vid behandling med nya läkemedlet tofersen för att uppnå önskad klinisk effekt. Det föreslår Laura Leykam som i sin avhandling från Umeå universitet bland annat har undersökt SOD1-halten och enzymaktiviteten hos behandlade ALS-patienter med hjälp av en nyutvecklad analysmetod.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum