Därför dalar inrikesflyget

Inrikesmarknaden för flyg har förändrats under de senaste tio åren. Efterfrågan har dämpats av bland annat ökad användning av digitala möten, lägre köpkraft och högre biljettpriser. Samtidigt har flygbolagen mött högre kostnader, som har lett till lägre lönsamhet. 

– Det är inte en enskild faktor som kan förklara minskningen, vissa av faktorerna är viktigare än andra. Pandemin snabbade dessutom på en utveckling som redan hade påbörjats, säger Simon Posluk, enhetschef på Transportstyrelsen. 

För att förstå utvecklingen i Sverige har Transportstyrelsen i rapporten jämfört hur situationen har utvecklat sig i Norge, Finland och Skottland. Dessa länder delar flera av de relevanta förutsättningar som Sverige har. 

Svagare utveckling i Sverige

Utvecklingen av det svenska inrikesflyget efter pandemin präglas av flera samverkande faktorer, som ibland dessutom har förstärkt varandra. 

– En kombination av lågkonjunktur, svag svensk krona, lägre tjänsteresande och förändrade arbetsvanor med fler digitala möten är några orsaker till hur det ser ut i Sverige, säger Simon Posluk. 

Tjänsteresor med flyg har minskat med cirka 60 procent under perioden 2016–2025. Antalet linjer och antalet avgångar har minskat, liksom antalet flygbolag i Sverige. Dessutom har priserna på inrikesmarknaden ökat, vilket delvis kan förklaras med ökade kostnader för flygbolagen. Minskad konkurrens kan också ha bidragit till prisökningen. 

– Efterfrågan på inrikesflyg påverkas också av vilka andra sätt att resa som finns. Resenärernas val beror bland annat på pris, tillgänglighet, miljöpåverkan och restid. Ju kortare restiden är, desto fler personer tar tåget istället för flyget, säger Simon Posluk. 

Medarbetare på statliga myndigheter flyger mindre, vilket bland annat beror på att styrningen av myndigheterna riktar in sig på minskad miljöpåverkan och ökad digitalisering. Ytterligare en faktor kan vara reserestriktioner av budgetskäl. Även företag drar ner på sitt resande och enligt SCB är det 39 procent av företagen som främjar digitala möten framför tjänsteresor. 

Flera ogynnsamma trender har sammanfallit i större utsträckning i Sverige än de länder som ingår i jämförelsen för inrikesflygets utveckling. 

Svårt att sia om framtiden

Utvecklingen framåt kommer att bero på hur de olika faktorerna formas, på både kort och lång sikt. Den svenska konjunkturen väntas stärkas efter en period av svag tillväxt, vilket historiskt gett en ökad efterfrågan av både tjänste- och fritidsresor. Dessutom verkar flera av flygbolagens kostnader minska den senaste tiden, även om kostnaderna fortsatt är högre än vad de var 2016. Utvecklingen framöver är dock osäker.