Umeå universitet

Stora delar av tropikerna förbises i miljöforskningen

15.1.2026 08:05:00 CET | Umeå universitet | Pressmeddelande

Dela

Miljöforskningen i tropikerna är kraftigt snedfördelad, visar en omfattande studie från Umeå universitet. Fuktiga regnskogar i låglandet får oproportionerligt mycket uppmärksamhet, medan kallare och torrare områden som drabbas hårdare av klimatförändringarna är tydligt underrepresenterade.

Bergiga gräsmarker i de peruanska Anderna med dimmiga berg i bakgrunden.
Vissa tropiska områden är väldigt understuderade, till exempel de bergiga gräsmarkerna i de peruanska Anderna. Det riskerar att leda till en felaktig bild inom forskningen och dåliga politiska beslut. Foto: Daniel Metcalfe

– Dagens forskningsmönster riskerar att ge en missvisande bild av hur tropiska ekosystem fungerar. Det kan leda till politiska rekommendationer som inte tar hänsyn till de mest sårbara miljöerna, eller där lärdomar från ett ekosystem felaktigt tillämpas på andra, säger Daniel Metcalfe, huvudförfattare till studien och professor vid Umeå universitet.

Forskarna analyserade 2 738 publicerade studier från naturliga tropiska miljöer på land, inom alla vetenskapliga discipliner. Genom att kartlägga var det gjorts fältstudier och hur ofta olika studier citeras kunde forskarna se tydliga geografiska och ekologiska mönster i forskningen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Klimatutsatta ekosystem

Studien visar att endast fem ekoregioner – alla i fuktiga lövskogar – står för 22 procent av alla citeringar, trots att de bara utgör 3 procent av tropikernas landyta. Torrare och mer trädfattiga områden utgör 57 procent av tropikerna, men står för bara 20 procent av citeringarna.

Många av de områden som får minst uppmärksamhet i forskningen – till exempel bergsområden, öknar och gräsmarker – är samtidigt bland dem som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Det innebär att beslut som påverkar dessa områden riskerar att bygga på ofullständig eller missvisande vetenskap.

Obalans i forskningen

Genom studien blir det tydligt var det saknas forskning och vetenskaplig uppmärksamhet och kan därmed bidra till att styra framtida forskningsinvesteringar mer strategiskt.

– För att miljöpolitiken ska fungera effektivt globalt behöver forskningen bättre spegla hela bredden av tropiska ekosystem. Det är både en vetenskaplig nödvändighet och en fråga om rättvisa. Liknande obalanser finns sannolikt även utanför tropikerna. Om vi blir bättre på att förstå var forskningen brister i andra regioner, till exempel i Europas tempererade och boreala ekosystem, kan det hjälpa oss att styra framtida forskningsprioriteringar.

Om den vetenskapliga studien

Metcalfe, D. B., Anders, E., Axén, H. et al. Gaps in tropical science from unrepresentative distribution of sampling and citation across natural terrestrial environments. Nature Communications 16, 11378 (2025). DOI: 10.1038/s41467-025-67617-4

Läs hela studien

Kontakter

Bilder

Bergiga gräsmarker i de peruanska Anderna under en molnig himmel.
Kallare och torrare områden i tropikerna får mindre uppmärksamhet inom forskningen – men drabbas ofta hårdare av klimatförändringar.
Foto: Daniel Metcalfe
Ladda ned bild
Bergiga gräsmarker i de peruanska Anderna under en molnig himmel.
Vissa tropiska områden är väldigt understuderade, till exempel de bergiga gräsmarkerna i de peruanska Anderna. Det riskerar att leda till en felaktig bild inom forskningen och dåliga politiska beslut.
Foto: Daniel Metcalfe
Ladda ned bild
Porträtt på Daniel Metcalfe
Daniel Metcalfe, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Foto: Mattias Pettersson
Ladda ned bild

Om oss

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.

Följ Umeå universitet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet

Ny och högaktuell kurs inom cybersäkerhet startar på Umeå universitet16.10.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Våren 2027 startar kursen Nätverkssäkerhet vid Umeå universitet. Den ger möjlighet att fördjupa sig inom cybersäkerhet – ett område som blir allt viktigare. – Vi riktar oss till studenter som vill få gedigna kunskaper om nätverkssårbarheter, olika typer av attacker och hur man skyddar sig för att uppnå resiliens. Kursen är en del av vår utbildningssatsning och bygger på stark forskning inom AI och cybersäkerhet, säger Lars Karlsson, biträdande prefekt vid Institutionen för datavetenskap.

Hur kan elever använda AI utan att sluta tänka själva?12.10.2026 11:20:12 CEST | Pressmeddelande

AI kan skriva texter och lösa uppgifter på några sekunder. Men vad händer med lärandet när elever inte längre behöver göra hela tankearbetet själva? Det ska forskare vid Umeå universitet undersöka tillsammans med en gymnasieskola i Umeå. Ett nytt forskningsprojekt har beviljats 1,9 miljoner kronor. Forskarna ska utveckla och pröva undervisning där AI blir ett stöd utan att ta över elevernas eget tänkande.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye