Enkel metod kan möjliggöra tidig upptäckt och prevention av kronisk njursjukdom
Små avvikelser i njurfunktion, även inom det intervall som anses normalt, kan hjälpa till att identifiera personer som löper risk att utveckla kronisk njursjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Kidney International. Forskarna har därför utvecklat ett webbaserat verktyg som kan underlätta tidig upptäckt och förebyggande åtgärder.

Kronisk njursjukdom är ett växande globalt hälsoproblem som drabbar ungefär 10–15 procent av alla vuxna i världen och som beräknas bli en av de fem främsta orsakerna till förlorade levnadsår år 2040. Idag saknas effektiva screeningprogram och sjukdomen upptäcks ofta sent, när mer än hälften av njurfunktionen redan gått förlorad.
I syfte att hitta verktyg som kan bidra till att upptäcka njursjukdom i ett tidigare skede har forskare vid Karolinska Institutet konstruerat befolkningsbaserade referensintervall för så kallad glomerulär filtrationshastighet (eGFR) – det mest använda måttet på njurfunktion. Syftet är att hjälpa läkare att identifiera personer i riskzonen, och därmed ge möjlighet till förebyggande insatser i ett tidigt skede.
– Vi inspirerades av de tillväxt- och viktdiagram som används inom pediatrik, som intuitivt hjälper läkare att identifiera barn som riskerar obesitas eller undervikt, säger studiens förstaförfattare Yuanhang Yang, postdoktor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.
Webbaserad kalkylator för vårdpersonal
Forskarna har gjort fördelningsdiagrammen tillgängliga för vårdpersonal och utvecklat en webbaserad kalkylator, framtagen av doktoranden Antoine Creon, som kan underlätta vid bedömning av hur bra patienternas eGFR är för deras ålder.
Studien omfattade över 1,1 miljoner vuxna i Stockholm, motsvarande cirka 80 procent av befolkningen mellan 40 och 100 år. Forskarna analyserade nästan sju miljoner eGFR-tester som samlats in under perioden 2006–2021 och skapade ålders- och könsspecifika fördelningar av eGFR.
Resultaten visar att avvikelser från medianvärdet för eGFR för en persons ålder och kön är kopplat till ökad sjukdomsrisk. Personer med ett eGFR under den 25:e percentilen hade en tydligt ökad risk för njursvikt som skulle kräva dialys eller transplantation. Dessutom sågs en U-formad koppling till dödlighet; både låga och höga percentiler var förknippade med ökad risk att avlida.
Möjlighet att agera tidigare
Studien illustrerar också en bristande medvetenhet inom hälso- och sjukvården, enligt forskarna. Bland dem med till synes normalt eGFR-värde över 60 ml/min/1,73 m², men under den 25:e percentilen, hade bara en fjärdedel fått kompletterande tester för albumin i urinen, vilket är viktigt för att upptäcka tidig njurskada.
– Som exempel kan vi ta en 55-årig kvinna med eGFR på 80, vilket de flesta läkare skulle uppfatta som ett normalt värde. Men våra diagram visar att det motsvarar den 10:e percentilen för kvinnor i den åldern och att hon har tre gånger högre risk att behöva dialys i framtiden. Det här skapar en möjlighet för oss att agera tidigare, säger Juan Jesús Carrero, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Studien är en del av SCREAM-projektet och har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Region Stockholm och Njurfonden. Forskarna rapporterar inga intressekonflikter kopplade till studiens innehåll.
Publikation
“Population-based eGFR distributions and associated health outcomes provide opportunities for early identification and primary prevention of chronic kidney disease”Yuanhang Yang, Antoine Creon, Andrew S Levey, Anne-Laure Faucon, Aurora Caldinelli, Marie Evans, Arvid Sjölander, Alberto Ortiz, Edouard L. Fu, Juan Jesus Carrero, Kidney International, online 16 januari 2026, doi: 10.1016/j.kint.2025.11.009.
Kontakter
Juan Jesus CarreroProfessor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Tel:073-963 6948juan.jesus.carrero@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Ny mekanism kopplar Epstein-Barr-virus till MS16.1.2026 10:11:01 CET | Pressmeddelande
En reaktion i immunförsvaret mot det vanliga Epstein-Barr-viruset kan i förlängningen skada hjärnan och bidra till multipel skleros (MS). Det visar ny forskning från Karolinska Institutet, publicerad i Cell. Studien ger ny insikt i den länge misstänkta kopplingen mellan Epstein-Barr-virus (EBV) och MS.
Fett nära tarmen samspelar med immunförsvaret13.1.2026 17:00:00 CET | Pressmeddelande
Bukfett är inte en enhetlig vävnad. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i Cell Metabolism, visar att fett nära tjocktarmen innehåller ovanligt många inflammatoriska fettceller och immunceller. Resultaten tyder på att denna vävnad är särskilt anpassad för att kommunicera med immunsystemet i tarmregionen. Studien är publicerad i tidskriften Cell Metabolism.
Så styr hjärnvågor vår kroppsuppfattning12.1.2026 11:00:00 CET | Pressmeddelande
En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Nature Communications, visar hur så kallade alfavågor i hjärnan hjälper oss att skilja på vår egen kropp och omvärlden. Resultaten ger nya insikter i hur hjärnan integrerar sinnesintryck för att skapa en sammanhängande känsla av den egna kroppen.
Immunceller skyddar i ryggmärgen när vi blir äldre7.1.2026 11:44:06 CET | Pressmeddelande
Nervsystemets egna immunceller hjälper till att skydda ryggmärgen från åldersrelaterade skador, visar en studie på möss av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Neuroscience och kan bidra med ny kunskap om hur vissa neurologiska sjukdomar uppstår.
Blodprov avslöjar risk att drabbas av flera sjukdomar samtidigt7.1.2026 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Ett fåtal vanliga blodmarkörer kan förutsäga både vilka äldre personer som kommer att utveckla specifika kombinationer av kroniska sjukdomar och hur snabbt detta kommer att ske. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Nature Medicine.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum