Hemtjänstens samtal med äldre påverkar vårdens personcentrering
16.1.2026 08:14:44 CET | Röda Korsets Högskola | Pressmeddelande
Kommunikation och bemötande av äldre personer i samband med hemtjänstbesök undersöks i en nyligen publicerad forskningsstudie.
Kommunikation och bemötande av äldre personer i samband med hemtjänstbesök undersöks i en nyligen publicerad studie där samtal under 70 hembesök har ljudinspelats och analyserats.
– Samtal under hembesök påverkas av hur man talar med den äldre personen och avgör hur delaktig och respekterad personen känner sig, säger Annelie Sundler, professor och forskare inom personcentrerad kommunikation och bemötande i vården.
Olika stilar påverkar grad av delaktighet och personcentrering
Fyra olika stilar för hur personal kan kommunicera och bemöta äldre beskrivs i studien, och hur dessa påverkar grad av delaktighet och personcentrering.
De fyra kommunikationsstilarna som användes i samtal med äldre var:
- Doing more – Att göra mer än det som är nödvändigt för uppgiften som ska genomföras. Här visas empati, respekt och förståelse för den äldre personens situation och behov. Kommunikationen som sker uppmuntrar involvering och delaktighet, genom bekräftelse och medmänsklighet. Här finns hög grad av personcentrering och stödjande kommunikation.
- Doing with – Ett förhållningssätt som uppmuntrar och visar respekt för den äldre på ett sätt som främjar samarbete, inflytande och delaktighet. Skapar förutsättningar för hög grad av personcentrerad vård och ett respektfullt bemötande.
- Doing for – Uppgifter utförs på ett trevligt sätt åt den äldre. Det finns en personlig kontakt i samtalet, men saknas initiativ som involverar eller uppmuntrar den äldre personens delaktighet.
- Doing tasks – Ett mer uppgiftsfokuserat förhållningssätt som handlar om att snabbt och effektivt utföra de uppgifter som ska göras med minimal dialog och personlig kontakt.
– Resultaten visar att olika kommunikationsstilar under hemtjänstbesök påverkar graden av personcentrering i äldrevården. Ett personcentrerat förhållningssätt handlar om att kunna visa respekt och empati i mötet med den äldre personen. Vårdpersonal kan skifta mellan olika stilar, beroende på situation och förutsättningar för hembesöken. Tidspress innebär en risk för mindre dialog och samtal. Att i samtalen kunna visa empati och förståelse är viktigt för äldres värdighet och välbefinnande, förklarar Annelie Sundler.
Värdig och god vård främjar empatiskt bemötande
Känslomässiga och existentiella aspekter i samtalen ställer också krav på vårdpersonalens empatiska och kommunikativa förmågor.
– Studien visar att det behövs organisatoriskt stöd och erkännande för en värdig och god vård som främjar ett empatiskt bemötande genom bra samtal och kommunikation i möten med äldre personer, säger Annelie Sundler.
Mer information
Mer information
Nyckelord
Kontakter
Helene Komlos GrillKommunikationsansvarigRöda Korsets Högskola
Tel:+46 8 587 516 11Tel:+46 72 519 36 05helene.komlos.grill@rkh.sewww.rkh.seBilder
Länkar
Röda Korsets Högskola
Med människan i centrum och utblick mot världen är omvårdnad och hälsa i ett globalt perspektiv Röda Korsets Högskolas unika profil inom utbildning, forskning och samverkan.
Röda Korset Högskola vilar på en lång tradition – ända sedan 1867 har vi utbildat högt ansedda och eftertraktade sjuksköterskor. Högskolan gör en stor samhällsnytta och examinerar årligen cirka 200 sjuksköterskor och 50 specialistsjuksköterskor inom intensivvård, infektionssjukvård och psykiatrisk vård. Vi bidrar också till att öka kompetensen bland kliniska handledare inom den verksamhetsförlagda utbildningen genom att erbjuda uppdragsutbildning. Röda Korsets Högskola bedriver forskning med forskningsinriktningen ”Hälsovetenskap i ett globalt perspektiv”.
Vi finns på Campus Flemingsberg i Huddinge, Stockholm, och har 1 000 studenter och 70 medarbetare.
Följ Röda Korsets Högskola
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Röda Korsets Högskola
Små val kan göra stor skillnad för barns delaktighet i vården28.5.2026 13:41:12 CEST | Pressmeddelande
Barn vill förstå vad som händer i vården, bli lyssnade på och få möjlighet att påverka sådant som rör dem själva. Samtidigt kan de flesta barn inte bära ansvar för stora medicinska beslut. Det visar två nya studier med forskare från bland annat Röda Korsets Högskola. Forskarna har dels genomfört en systematisk litteraturöversikt av 28 internationella studier om barn mellan 3 och 12 år, dels undersökt hur barn i förskoleåldern vill delta i vårdbesök inom barnhälsovården, både enligt dem själva och deras vårdnadshavare. Resultaten visar att barns delaktighet handlar om mer än att fatta beslut. Att få information, ställa frågor och påverka små praktiska delar av vården upplevs som viktigt. – Barn vill bli sedda som egna individer och få möjlighet att uttrycka sina tankar och önskemål, säger Merja Hietanen, doktorand vid Röda Korsets Högskola. Små beslut skapar trygghet Barn vill ofta kunna påverka sådant som vilken arm ett vaccin ska tas i, när ett blodprov ska genomföras eller få välja p
Om modellen Safewards i psykiatrisk heldygnsvård minskar tvångsåtgärder undersöks i ny studie8.5.2026 12:31:08 CEST | Pressmeddelande
Att förebygga och minska hot, våld och tvångsåtgärder är en angelägen fråga i psykiatrisk vård. Sådana situationer uppstår sällan isolerat, utan formas i samspelet mellan patienter, personal, vårdmiljö och organisatoriska förutsättningar. En svensk studie har undersökt om implementering av modellen Safewards minskar tvångsåtgärder och aggressiva incidenter i psykiatrisk heldygnsvård. Resultaten visade ingen statistiskt säkerställd minskning, men arbetssättet blev successivt mer integrerat i det dagliga vårdarbetet. Stärka relationer, bemötande, kommunikation och samarbete Safewards är en evidensbaserad modell som syftar till att förebygga konflikter genom att stärka relationer, bemötande, kommunikation och samarbete. Modellen består av tio konkreta insatser som kan bidra till en tryggare vårdmiljö och minska risken för hot, våld och tvångsåtgärder. – I studien jämfördes nio psykiatriska heldygnsvårdsavdelningar som införde Safewardsmodellen med nio liknande psykiatriska heldygnsvårdsav
Rapport: När NPF och PTSD överlappar hos barn som flytt21.4.2026 08:52:58 CEST | Pressmeddelande
En ny rapport från Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering lyfter hur symtom på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och traumatisering kan likna varandra – och förekomma samtidigt.
Barn som överlever tortyr - nya forskningsrön om trauma behandling17.4.2026 11:31:40 CEST | Pressmeddelande
Ingen vill tänka på att barn utsätts för tortyr. Forskningsprojektet Barn som överlevt tortyr drivs vid Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering på Röda Korsets Högskola. Projektet fokuserar på hur barn som utsatts för tortyr och kommit till Sverige på flykt kan identifieras, få vård och få sina skador dokumenterade i rättsprocesser. I podden lyfts delar av projektet om behandling av tortyrskadade barn. Catarina Nahlén Bose, lektor och forskare vid Röda Korsets Högskola, bemöter en myt utifrån en litteraturstudie tillsammans med forskarkollegan lektor Miguel Diaz: traumabehandling hjälper barn även i instabila livssituationer. Psykologerna Ronak Tamdjidi och Ferdinand Garoff berättar om en pilotstudie där intensiv traumabehandling anpassats även för mycket små barn. Samtalet leds av Frida Johansson Metso, samordnare vid kompetenscentret. I maj lanseras den världsunika antologin Torterad som barn. Tortyr, flykt och rätten att läka. Den belyser tortyr ur juri
Forskningsprojekt om förbättrad livskvalitet för äldre genom tryggare larmsamtal tilldelas 2,9 miljoner kronor från Kampradsstiftelsen1.4.2026 09:19:51 CEST | Pressmeddelande
Tryggare larmsamtal för äldre är i fokus i ett forskningsprojekt som ska utveckla en metod för mer personcentrerad kommunikation med äldre vid samtal med SOS Alarm 112. Projektet leds av professor Katarina Bohm vid Röda Korsets Högskola och har tilldelats 2,9 miljoner av Familjen Kamprads stiftelse. Projektet ska undersöka följande frågor: Vilka svårigheter, framgångsfaktorer och förbättringsmöjligheter i larmsamtal med larmoperatörer/sjuksköterskor och äldre personer, förekommer? Hur upplever äldre personer kommunikationen i larmsamtal och hur ser de på utveckling och förbättring? Hur upplever personal på larmcentralen larmsamtalet utifrån fokus på säker kommunikation med äldre personer, efter att de har utbildats i personcentrerad kommunikation? Projektet kommer att pågå i två år med start i september 2026. Kontakt: Katarina Bohm, professor vid Röda Korsets Högskola: https://www.rkh.se/katarinabohm
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum