Förslag på åtgärder ska öka takten i klimatanpassningen
Skogsstyrelsen har tagit fram uppdaterade mål och förslag på konkreta åtgärder för klimatanpassning av Sveriges skogar. Takten behöver öka för att minska riskerna för bland annat stormskador, ras och skred. Minskade skadenivåer är nödvändigt bland annat för att säkra den långsiktiga virkesförsörjningen.

Klimatrelaterade risker som torkstress, insektsskador, stormskador, skogsbrand och skador från ras och skred orsakar stora ekonomiska förluster för skogsbruket. Men genom aktiva åtgärder går det att klimatanpassa skogen och minska riskerna på sikt. I en ny rapport från Skogsstyrelsen finns uppdaterade delmål och förslag på åtgärder för att skogsbruket ska kunna öka insatserna än mer.
Vi ger konkreta förslag till åtgärder som den enskilde markägaren kan inspireras av. Större skogsägare rekommenderas att utveckla och implementera egna klimatanpassningsstrategier och planer, säger Per Hazell, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen.
Åtgärder och mål
Några exempel på åtgärder som kan bidra till att öka skogens resiliens generellt är tidiga röjningar, att bredda skogens skyddszoner och att undvika hyggen i brant terräng.
När det gäller mål för klimatanpassning, är ett delmål att minska storleken på de områden som avverkas i brant terräng. Konkret säger delmålet att det behöver bli mindre vanligt att mer än 35 procent av marken i medelstora avrinningsområden (50–500 hektar) nyligen är slutavverkad.
Det finns också stor anledning för framför allt storskogsbruket att i högre grad införa analyser av avrinningsområden när man planerar att avverka. Ett annat delmål är att större skogsägare ska ha en klimatanpassningsplan för sina skogsbilvägar senast 2029.
Mer insatser behövs
Arbetet med klimatanpassningen av den svenska skogen går dock för långsamt, konstaterar Skogsstyrelsen.
Det görs insatser och vi ser att medvetenheten ökar, men dessvärre är det inte tillräckligt visar våra uppföljningar. Detta är en både brådskande och mycket angelägen fråga, klimatförändringen händer här och nu, säger Carin Nilsson, klimatspecialist på Skogsstyrelsen.
Syftet med klimatanpassningen är bland annat att säkra en kostnadseffektiv och långsiktigt hållbar virkesförsörjning. Det kräver begränsade skadenivåer. Det handlar också om att bevara och utveckla skogens natur- och kulturmiljövärden inklusive kvaliteter kopplade till rekreation och renskötsel.
Rapporten innehåller även en handlingsplan för Skogsstyrelsens insatser inom klimatanpassning för de kommande fem åren. Insatserna syftar till att driva på och stödja skogssektorn med att öka klimatanpassningen i skogen och skogsbruket.
Kontakt
Carin Nilsson, klimatspecialist, Skogsstyrelsen, carin.nilsson@skogsstyrelsen.se, 010-172 16 20
Per Hazell, skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen, per.hazell@skogsstyrelsen.se, 010-172 12 78
Mer om rapporten
Rapporten ”Klimatanpassning av Sveriges skogar 2026–2030” bygger på de krav som ställs genom förordningen om myndigheters klimatanpassningsarbete. I den nya rapporten har Skogsstyrelsen reviderat och uppdaterat tidigare mål och handlingsplan, samt tagit fram förslag på åtgärder.
De övergripande effektmålen i rapporten innebär att:
- Skador ska begränsas i närtid genom väl fungerande system för övervakning och krisberedskap.
- Skador ska förebyggas långsiktigt och kostnadseffektivt genom att skogen är ståndortsanpassad och stormsäker och har hög grad av variation.
- Skogsbruket ska utvecklas så att skador på miljö och andra samhällsvärden inte ökar över tid.
Bilder

Följ Skogsstyrelsen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skogsstyrelsen
Stormen Johannes kan ha orsakat största stormskadorna på tio år8.1.2026 13:32:27 CET | Pressmeddelande
Stormen Johannes är troligtvis den mest omfattande stormen som drabbat Sverige de senaste tio åren sett till skador på skog. Skogsbrukets och Skogsstyrelsens samlade bedömning indikerar att i storleksordningen 10 miljoner skogskubikmeter kan ha fallit. Hårdast drabbat är Dalarnas och Gävleborgs län.
Ökning av skador på kulturlämningar i skogen16.12.2025 09:37:41 CET | Pressmeddelande
Andelen skador på kända kulturlämningar vid avverkningar har ökat, det visar Skogsstyrelsens senaste inventering av kulturmiljöhänsynen i skogen. 18 procent av kulturlämningarna har idag en skada eller en grov skada – en ökning med 8 procentenheter sedan 2024.
En tredjedel av sträckan vid vatten saknar kantzoner efter avverkning2.12.2025 09:34:10 CET | Pressmeddelande
35 procent av strandlinjerna mot vatten saknar kantzon som miljöhänsyn vid avverkning. Det visar ny statistik från Skogsstyrelsen. – Den här siffran är inte tillfredsställande och visar att det här är någonting som vi behöver jobba mer med tillsammans, säger Elisabet Andersson, ekolog på Skogsstyrelsen.
Almsjukan på Gotland fördubblad visar ny inventering22.10.2025 11:02:48 CEST | Pressmeddelande
Antalet almsjuka träd på Gotland har mer än fördubblats. Det visar årets inventering som nu är avslutad. Över 19 000 träd som smittats av den invasiva svampsjukdomen har upptäckts och det är den högsta noteringen sedan inventeringen inleddes 2005. – Det är oroande men om vi arbetar tillsammans kan vi rädda almarna på Gotland, säger skogskonsulent Amanda Magnusson Overmark.
Välkommen till pressträff med Skogsstyrelsen på Gotland17.10.2025 14:18:44 CEST | Pressinbjudan
Nu presenterar vi resultatet av årets almsjukeinventering på Gotland.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum