Ny rapport visar rekordnivå av dödsfall i sjukvårdsattacker

– Våra kollegor runt om i världen tvingas många gånger arbeta med livet som insats, säger Ylva Jonsson Strömberg, generalsekreterare på Läkare Utan Gränser Sverige. Det vi ser är en helt oacceptabel utveckling.

Rapporten Medical care in the crosshairs bygger på siffror från internationella databaser och Läkare Utan Gränsers arbete i väpnade konflikter. Enligt Världshälsoorganisationen WHO:s övervakningssystem (SSA) rapporterades 1 348 attacker mot sjukvården under 2025, vilket ledde till 1 981 dödsfall – en fördubbling jämfört med 2024. Sudan var det mest drabbade landet med 1 620 dödade, följt av Myanmar med 148, Palestina med 125, Syrien med 41 och Ukraina med 19 dödade.

Läkare Utan Gränser ser en oroande trend där länder och andra krigförande parter i större utsträckning hävdar att sjukvårdsinrättningar ”förlorat sitt skydd” enligt internationell rätt. Detta undergräver skyddet för civila och försvårar evakueringar av patienter och personal.

Stater står bakom majoriteten av attackerna

År 2024 dokumenterade Safeguarding Health in Conflict Coalition 3 623 incidenter riktade mot sjukvården – 15 procent fler än 2023, och 62 procent fler än 2022. Samma år (2024) kunde cirka 81 procent av våldsincidenterna mot sjukvård kopplas till statliga aktörer.

Flygburna attacker och explosiva vapen används ofta i tätbefolkade områden, vilket tvingar sjukvårdsinrättningar att stänga och humanitära organisationer att dra sig tillbaka. Något som får förödande konsekvenser för civila som då står utan sjukvård i en redan sårbar situation.

Lokalanställd personal drabbas särskilt hårt av dessa attacker. Enligt Aid Worker Security Database dödades 1 241 lokalanställda mellan 2021 och 2025, 1 006 skadades och 604 kidnappades globalt. De utgjorde 98 procent av alla dödade hjälparbetare, 96 procent av de skadade och 94 procent av de som kidnappades.

Krav på ökad respekt för internationell humanitär rätt

Närmare tio år efter att FN:s säkerhetsråd antog resolution 2286, som fördömde attacker mot sjukvården och krävde ett stopp för straffrihet, fortsätter sjukvård och humanitär verksamhet i väpnade konflikter att hamna i skottlinjen.

– Länder och väpnade aktörer måste följa internationell rätt, och de måste också hållas ansvariga när de inte följer dessa lagar, säger Ylva Jonsson Strömberg. Det som sker i dag är inte bara en fråga om liv och död för våra anställda. Det är en fråga om humanitära insatser i krig och konflikter överhuvudtaget är möjliga.

Läkare Utan Gränser uppmanar alla länder och väpnade aktörer att säkerställa skyddet av sjukvård i enlighet med internationell humanitär rätt, införa tydliga mekanismer för militär verksamhet som förhindrar attacker mot medicinska vårdinrättningar och tillåta oberoende faktainsamling och genomföra transparenta utredningar vid misstänkta överträdelser.