Ny rapport: Här är Sveriges mest robusta kommuner – beredskap i fokus

– Beredskap har gått från att vara en relativt perifer fråga till att bli en av de mest centrala för kommunerna. Det visar återigen på behovet och relevansen för att analysera de svenska kommunernas robusthet - alltså deras motståndskraft och förmåga att möta framtiden. Likt tidigare år visar årets resultat tydliga skillnader mellan kommunerna. Vårt mål med Kommunernas Kamp är att ge beslutsfattare och allmänhet ett brett kunskaps- och diskussionsunderlag för att bättre förstå och därmed kunna arbeta med att stärka den långsiktiga utvecklingen i kommunerna – något som är betydelsefullt för hela Sveriges robusthet, säger Mattias Frithiof, avdelningschef Samhällsutveckling på WSP och författare till rapporten.  

Kommunerna har en nyckelroll i att säkerställa att samhällsviktig service fungerar även vid störningar, kriser eller krig – från energi och vatten till vård och omsorg. Utmaningen är stor. 

– Enligt en tidigare mätning som Novus gjort på uppdrag av WSP bedömer bara drygt en av tio kommuner att de har god förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid höjd beredskap eller krig, säger Nils Enberg, expert på försörjningsberedskap och totalförsvarsfrågor på WSP. 
 

Så mäter vi robusthet 

Rankingen i Kommunernas Kamp bygger på ett robusthetsindex som omfattar 14 variabler i sex kategorier: demografi, ekonomi, arbetsmarknad, utbildning, trygghet och klimatarbete. Indexet visar hur väl kommunerna står rustade för framtiden och hur de klarar förändringar och påfrestningar från både närvärlden och omvärlden. Årets resultat visar att pendlingskommuner nära storstäder fortsätter att dominera topplaceringarna. De gynnas av en god befolkningsutveckling, bred arbetsmarknad och goda förutsättningar för välfärd och utveckling. I den nedre delen av listan återfinns främst kommuner med långa avstånd till större städer och begränsad tillgång till arbetsmarknader, vilket gör dem mer sårbara. 
 
Topp 10 mest robusta kommunerna i Sverige 
 

Rank	Kommun	Robusthetsindex
1	Nacka	131
2	Mölndal	127
3	Partille	126
4	Täby	125
4	Vellinge	125
6	Kungsbacka	124
6	Staffanstorp	124
8	Kungälv	123
9	Lerum	121
10	Österåker	120

Botten 10 i Sverige 

Rank	Kommun	Robusthetsindex
280	Filipstad	35
280	Hultsfred	35
282	Perstorp	34
283	Hällefors	33
283	Töreboda	33
285	Gullspång	32
286	Laxå	31
287	Norberg	30
288	Degerfors	28
289	Skinnskatteberg	27
290	Högsby	21

Vinnare i sin kommunkategori 

Kommungrupp	Kommun	Rank i riket	Robusthetsindex
Storstäder (A1)	Stockholm	21	113
Pendlingskommun nära storstad (A2)	Nacka	1	131
Större stad (B3)	Karlstad	33	109
Pendlingskommun nära större stad (B4)	Knivsta	19	114
Långpendlingskommun nära större stad (B5)	Enköping	77	95
Mindre stad/tätort (C6)	Varberg	12	116
Pendlingskommun nära mindre stad/tätort (C7)	Mörbylånga	35	108
Landsbygdskommun (C8)	Arvika	114	84
Landsbygdskommun med besöksnäring (C9)	Åre	24	112

Årets robusthetsraket 
Timrå i Västernorrland har klättrat imponerande 70 placeringar, från förra året, från plats 221 till 151 i den nationella rankingen, och tar därmed hem titeln som “Årets robusthetsraket”. 

Fakta om Kommunernas Kamp
Kommunernas Kamp (tidigare kallad Regionernas Kamp) är WSPs årliga rapport som kartlägger och rankar robustheten i Sveriges kommuner. Robusta kommuner är bättre rustade för framtiden och har högre motståndskraft och anpassningsförmåga i tider av kriser och förändringar i omvärlden. I rapporten utvärderas kommunerna utifrån en mängd parametrar: ålder på befolkningen, skolelevernas meritvärde, inflyttning och näringslivets karaktär, för att nämna några. Statistiken hämtas från offentliga databaser som SCB och analyseras utifrån utfallet under det senaste året, och i vissa fall också sett till utvecklingen under det senaste decenniet.