Ny kunskap om PFAS i landets grundvatten

Kunskap om bakgrundshalter, i områden utan påverkan från kända föroreningskällor, är avgörande för att kunna bedöma vad som är en lokal påverkan och vad som speglar en generell belastning i miljön. SGU:s undersökningar av PFAS utgör det mest omfattande underlaget hittills om bakgrundshalter av PFAS i svenskt grundvatten.

– Resultaten kan utgöra ett viktigt stöd för bland annat miljöövervakning, bedömningar inom vattenförvaltningen och riskbedömning av förorenade områden, säger Lars Rosenqvist, statsgeolog och projektledare för SGU:s pågående PFAS-undersökningar.

Undersökningen visar bland annat att det ultrakorta PFAS-ämnet trifluorättiksyra (TFA) hittas vid över 90 procent av provplatserna. PFAS med längre kolkedjor hittas vid ungefär en tredjedel av provplatserna, vanligen i låga halter under gällande gränsvärden.

Halterna av PFAS varierar över landet med generellt högre halter i södra Sverige än i norra Sverige.  Statistiska analyser visar också att markanvändningen har betydelse för halterna av PFAS i grundvatten.

– Förhöjda halter av TFA och långkedjiga PFAS är vanligare i anslutning till tätorter, i jordbruksområden samt i grundvatten med höga halter av nitrat och totalkväve. I skogs- och våtmarksområden är halterna generellt lägre, säger Joel Häggqvist, statsgeolog som har arbetat med undersökningen.

Sambandet mellan TFA i grundvatten och jordbruk är särskilt tydligt. Tidigare forskning visar att TFA kan bildas när fluorerade växtskyddsmedel bryts ned i miljön. För att minska risken för påverkan på grundvattnet har Kemikalieinspektionen nyligen beslutat att ompröva 38 växtskyddsmedelsprodukter som kan ge upphov till TFA.

Resultaten baseras på undersökningar av PFAS som utförts vid 237 stationer inom den nationella miljöövervakningen mellan 2023 och 2025. Undersökningarna finansieras av Naturvårdsverket inom ramen för ett regeringsuppdrag som syftar till att stärka och samordna den nationella vägledningen kring PFAS i miljön.