Ny cancerstrategi stärker prevention och palliativ vård

– Det är mycket positivt att prevention ges en mer central och tydlig plats i den nya cancerstrategin. Förebyggande insatser som minskar risken att insjukna i cancer är avgörande för att vända utvecklingen med allt fler cancerfall. När prevention nu prioriteras måste det också följas av tydliga mål och ett långsiktigt nationellt ansvar, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare Cancerfonden. 

Cancer är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Varje år får omkring 74 000 personer ett cancerbesked och antalet fortsätter att öka. Den tidigare nationella cancerstrategin togs fram 2009 och mycket har förändrats sedan dess. Nya behandlingsmetoder har tillkommit, kraven på datadelning har ökat och behovet av bättre samordning mellan forskning, vård och nationell styrning har blivit allt tydligare. Mot den bakgrunden är tydliga mål och uppföljning avgörande för att strategin ska få genomslag i praktiken. 

– Det vi hade önskat är fler tydliga och skarpa mål, ett positivt exempel är målet om att utrota livmoderhalscancer till 2027, och vi hade gärna sett fler liknande mål. Exempelvis för att minska tobaksanvändningen eller säkerställa ett högt och jämlikt deltagande i de nationella screeningprogrammen. Med mätbara mål och tydlig ansvarsfördelning blir det lättare att styra, följa upp och säkerställa att strategin får verklig effekt. Det är en brist vi har pekat på under hela arbetet med den nya cancerstrategin, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare Cancerfonden.

Områden som behöver stärkas enligt Cancerfonden 

Tydligare statlig styrning 

Strategin behöver gå längre när det gäller statlig styrning av vården och det gäller inte minst screeningområdet. Förslaget om nationella kallelsekanslier för screening är ett steg i rätt riktning men räcker inte. Om deltagandet i cancerscreening var lika högt i hela landet skulle omkring 200 liv kunna räddas varje år. För att motverka ojämlikt deltagande i befintliga program och förhindra ett långsamt och ojämlikt införande av nya screeningprogram behövs ett nationellt screeningcentrum. Även vaccinationen mot HPV skulle vinna på en tydligare nationell samordning och styrning. 

Siffersatta och tidsbestämda mål 

Utan konkreta ambitionsnivåer blir det svårt att följa upp utvecklingen och säkerställa att Sverige rör sig i rätt riktning. EU har till exempel målet att cancerrelaterad dödlighet ska minska med 20 procent till 2030. Den typen av mål saknas helt i den svenska strategin. 

Styrkor i den nya nationella cancerstrategin enligt Cancerfonden 

Ökat fokus på prevention 

Ökat fokus på rökning, kost, fysisk aktivitet och HPV-vaccination i cancerstrategin är centrala för att minska antalet cancerfall och på sikt bromsa den ökande sjukdomsbördan. Att målet om att utrota livmoderhalscancer till 2027 fastslås tydligt är positivt. Här har Sverige en möjlighet att bli först i världen. 

Palliativ vård 

Tillgången till palliativ vård behöver öka och kunskapen om palliativ vård stärkas. För att möta framtida behov är det avgörande att den palliativa vården utvecklas och prioriteras. Cancerfonden ser därför positivt på att cancerstrategin slår fast vikten av att patienter med palliativa vårdbehov identifieras tidigt och att det finns tillgång till specialiserad palliativ kompetens i alla regioner, dygnet runt. 

Starkare samverkan mellan vård, forskning och samhälle 

En bättre samordning är nödvändig för att korta väntetider, förbättra behandlingsresultat och stärka den kliniska forskningen i Sverige. Bland annat lyfter strategin fram att alla regioner ska definiera mål för patienters deltagande i interventionsstudier, något som Cancerfonden ser som positivt. 

Tydligt patientfokus och stärkt arbete för jämlik vård 

Strategin slår fast att cancervården ska vara jämlik och av god kvalitet oavsett bostadsort eller bakgrund. Det är en grundförutsättning för att fler ska överleva cancer och för att skillnaderna i vård och utfall ska minska.