Vad kan svenska prepositionsuttryck klargöra om ryska gerundiebetydelser?

Simone Mellquist berättar att ryska gerundier är en verbform som kan jämföras med svenska presensparticip- eller supinumformer (görande/gjort) eller den engelska ing-formen (doing).

– De uttrycker ofta relationer mellan sig själva och sina huvudverb utan förtydligande markörer. Oftast uttrycker de tidsföljd eller sätt, men de kan också uttrycka andra relationer. På svenska uttrycks sådana relationer ofta mer tydligt än i ryskan med hjälp av prepositioner, säger Simone Mellquist och tillägger:

– Därför kan man använda svenska prepositionsuttryck i jämförande undersökningar för att få reda på hur betydelserna uppstår i ryska. De relationer som har studerats i avhandlingen är samförekomst (med), medel (genom att) och mål (för att).

Hur kan svenska med motsvaras av gerundium på ryska?

– Det hänger ihop med att kroppsdelar sitter ihop med kroppen (oförytterlighet). Om en handling utförs med en kroppsdel som objekt får handlingen fortsatt relevans eftersom förändringen som kroppsdelen utsatts för ”följer med” subjektets kropp efter att den ägt rum. Därför kan ett ryskt perfektivt gerundium som opustiv golovu (ungefär: efter att ha sänkt huvudet) motsvaras av med huvudet sänkt.

Hur fungerar det med medel och mål?

– Det fungerar genom att det finns en lexikalisk arbetsfördelning mellan metod och resultat hos verb. Vissa verb säger vad man gör (t.ex. springer, sopar) men inte vad resultatet blir (springa hit, springa sig trött, sopa upp, sopa rent), andra verb som rengöra eller förstöra säger något om resultatet (målet) men ingenting om hur det uppnås (medlet).

Simone Mellquist säger vidare att undersökningarna i avhandlingen klarlägger en mekanism hos vissa konstruktioner i ryskan som beror på arbetsfördelningen mellan medel och mål: om huvudverbet anger medlet anger gerundiet målet (rubjat xvosty koškam, mstja drug drugu ≈ hugger svansen av katter för att hämnas varandra), om huvudverbet anger målet anger gerundiet medlet (mstit vragam otstrelivaja každyj den′ po odnoj vražeskoj ovce ≈ hämnas på fienden genom att skjuta ett fiendefår om dagen).

Kan även dessa relationer uttryckas utan klart uttalade markörer?

– Ja precis. Undersökningarna visar hundratals exempel där ryska översättare aktivt låter gerundiekonstruktioner motsvara tydliga svenska prepositionsuttryck. Det är alltså inte bara tolkningar gjorda av svenska översättare.

Om disputationen

Avhandlingen What Swedish Prepositional Constructions Reveal about Russian Converb Meaning – a Corpus-Based Study finns publicerad digitalt.

Disputationen äger rum fredag 30 januari, 2026 kl. 13:00-15:00, Hjortronlandet, HUM.D.220, Humanisthuset

Opponent är professor Martina Björklund, Institutionen för humanvetenskap, Språk, Åbo Akademi

Kontakt: Simone Mellquist