Röda Korsets Högskola

Behandling kan minska PTSD-symtom hos barn och unga – även för dem med osäker juridisk status

29.1.2026 11:51:23 CET | Röda Korsets Högskola | Pressmeddelande

Dela
Illustration av ett barn som leker med klossar på golvet.
Illustration av Klara Nordin Stensö

Barn och unga som har flytt från konflikt och förföljelse löper en ökad risk att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Traumafokuserade psykoterapier kan ha betydande effekt på PTSD hos barn och ungdomar med flyktupplevelser, även om de lever under osäkra juridiska förhållanden i sitt nya hemland. Det visar en ny systematisk översikt av forskning på området av Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering, ett forskningssamarbete mellan Svenska Röda Korset och Röda Korsets Högskola.

Utmaningar i behandling av unga på flykt

Vid slutet av 2024 hade över 48 miljoner barn tvingats fly på grund av konflikter eller våld, varav 19,1 miljoner var flyktingar eller asylsökande. Psykisk ohälsa är vanligare bland barn och unga som är flyktingar eller asylsökande än hos övriga befolkningen. Många av dessa minderåriga har varit med om traumatiska upplevelser, som kan ha inträffat före, under eller efter migrationen, till exempel att förlora sin familj, bli separerad från anhöriga, drabbas av krig, utsättas för sexuellt våld eller tortyr. Efter migration kan minderåriga uppleva stressfaktorer som till exempel stigma, diskriminering, utmaningar i att hitta rätt inom hälso- och sjukvårdssystemet. Dessutom lever många med osäkerhet kring om, och hur lång tid, de får uppehållstillstånd i landet de sökt skydd i.

– Barn och unga som har flytt från konflikt och förföljelse löper en ökad risk att drabbas av PTSD, ett tillstånd som bland annat kännetecknas av återupplevande av traumatiska händelser, undvikande beteenden, oro, koncentrations- och sömnsvårigheter. Traditionellt har stabilitet i boende och juridisk status ansetts vara en förutsättning för att psykologisk traumabehandling ska fungera, något som dock har saknat tydligt evidensstöd, säger Catarina Nahlén Bose, lektor vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna bakom studien.

Betydande förbättringar – oberoende av juridisk osäkerhet

Den nya översikten som sammanställer resultat från 23 studier undersökte hur traumafokuserade behandlingsmetoder fungerar för barn och ungdomar med PTSD när de samtidigt lever med osäker uppehållstillståndsstatus. I 17 av de 23 studierna rapporterades signifikanta reduktioner i PTSD-symptom efter behandling. Behandlingen visade måttliga till starka effekter, något som tyder på att den har en kliniskt betydelsefull inverkan. De vanligast använda metoderna var:

  • Kognitiv beteendeterapi (KBT)
  • Narrativ exponeringsterapi (NET)
  • EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing)

– Resultatet i denna översikt visar att det finns ett flertal evidensbaserade traumabehandlingar som kan tillämpas för minderåriga med osäker legal status. Det ger också utrymme att välja en metod som anses vara lämplig för just den situation som den minderåriga befinner sig i samt vilken metod som behandlaren föredrar att använda, förklarar Catarina Nahlén Bose, forskare vid Röda Korsets Högskola.

Resultatet utmanar tidigare föreställningar

– Det fanns mycket lite forskning som stödjer att ett osäkert uppehållstillstånd skulle påverka behandlingsresultatet. Resultaten utmanar idén om att stabil juridisk status är nödvändig för att behandling ska ge effekt, säger Miguel Diaz, lektor vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna som har genomfört studien.

Studien är en del av forskningsprojektet Barn som överlevt tortyr, finansierat av Stiftelsen Hildur Nordins Minnesfond. Kunskapen kompletterar andra delar av projektet som utforskar hur vårdpersonal kan identifiera, behandla och dokumentera tortyrskador hos unga. Att översikten konstaterar att evidensbaserade traumabehandlingar är till stor nytta för barn och unga, samt att sådan behandling bör erbjudas oberoende av migrationsstatus, länkas nu till utveckling av behandlingsinterventioner i projektet.

Mer information

Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering bedriver kliniknära forskning och sprider kunskap för att förbättra vården för tortyr- och krigsskadade människor som tvingats fly. Kompetenscentret länkar samman vårdpersonal Svenska Röda Korsets behandlingscenter med forskare vid Röda Korsets Högskola.

Kontakt

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Illustration av ett barn som leker med klossar på golvet.
Illustration av Klara Nordin Stensö
Ladda ned bild
Catarina Nahlen Bose, lektor vid Röda Korsets Högskola
Catarina Nahlen Bose, lektor vid Röda Korsets Högskola
Foto: Sören Andersson
Ladda ned bild
Miguel Diaz, lektor vid Röda Korsets Högskola
Miguel Diaz, lektor vid Röda Korsets Högskola
Foto: Sören Andersson
Ladda ned bild

Röda Korsets Högskola

Med människan i centrum och utblick mot världen är omvårdnad och hälsa i ett globalt perspektiv Röda Korsets Högskolas unika profil inom utbildning, forskning och samverkan.

Röda Korset Högskola vilar på en lång tradition – ända sedan 1867 har vi utbildat högt ansedda och eftertraktade sjuksköterskor. Högskolan gör en stor samhällsnytta och examinerar årligen cirka 200 sjuksköterskor och 50 specialistsjuksköterskor inom intensivvård, infektionssjukvård och psykiatrisk vård. Vi bidrar också till att öka kompetensen bland kliniska handledare inom den verksamhetsförlagda utbildningen genom att erbjuda uppdragsutbildning. Röda Korsets Högskola bedriver forskning med forskningsinriktningen ”Hälsovetenskap i ett globalt perspektiv”.

Vi finns på Campus Flemingsberg i Huddinge, Stockholm, och har 1 000 studenter och 70 medarbetare.

Följ Röda Korsets Högskola

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Röda Korsets Högskola

Förövaren i väntrummet – ny rapport om flykt, partnervåld och traumabehandling20.11.2026 07:45:58 CET | Pressmeddelande

Inför FN:s internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor den 25 november publicerar Röda Korsets kompetenscenter en ny studie om kvinnor som flytt från krig och som också har utsatts för våld i nära relationer. De löper en hög risk att utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) men också att inte få hjälp. Rapporten visar hur gruppinterventionen STAIR (Skills Training in Affective and Interpersonal Regulation) kan vara ett stöd för kvinnor med denna dubbla våldsutsatthet. – Kvinnor i den här situationen har ofta begränsade resurser, påverkade av fysiskt, psykiskt, ekonomiskt och socialt våld och upprepade traumatiska upplevelser. Som nya i Sverige saknar de ofta nätverk och kännedom om sina rättigheter. De som ändå söker vård gör det ibland med förövaren i väntrummet – eller ännu värre: Förövaren är med i vårdmötet som anhörigtolk, säger Elisa Hagby, psykolog vid Svenska Röda Korsets behandlingscenter och projektledare för gruppinterventionen. Rapporten ”Efter flykt och pa

Fem miljoner kronor från Forte till forskning om flyktingars tillgång till vård för psykisk ohälsa30.10.2026 08:22:17 CET | Pressmeddelande

Röda Korsets Högskola har beviljats fem miljoner kronor från forskningsfinansiären Forte för ett forskningsprojekt om psykisk hälsa och vård för psykisk ohälsa bland flyktingar som befinner sig i legal osäkerhet gällande deras migrationsstatus. Projektet leds av docent Tommy Carlsson och ska bidra med ny kunskap om en grupp i samhället som är i risk att inte få tillgång till vård som de har rätt till.

Nyexaminerade sjuksköterskor fick ta stort ansvar under pandemin8.10.2026 13:59:07 CEST | Pressmeddelande

Att gå från student till legitimerad sjuksköterska innebär ett stort steg och ett ökat ansvar för att ta ansvar för sina bedömningar av patientens vårdbehov och säkerställa säker omvårdnad. För sjuksköterskor som tog examen i samband med covid-19-pandemin blev övergången särskilt krävande. En ny studie visar hur ett stort ansvar, brist på stöd och vårdens höga belastning präglade deras första år i yrket, men också bidrog till deras professionella utveckling. Nyexaminerade sjuksköterskor förväntas snabbt kunna omsätta sina kunskaper från utbildningen i praktiken och ta ansvar för en säker omvårdnad. Samtidigt befinner de sig i början av sin professionella utveckling och behöver stöd från mer erfarna kollegor. – Det första året som sjuksköterska är en viktig period då den nyexaminerade successivt behöver utvecklas i sin professionella roll. Våra resultat visar att många under covid-19-pandemin upplevde att de istället fick ta ett mycket stort eget ansvar redan från början, säger Birgitta

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye