Röda Korsets Högskola

Behandling kan minska PTSD-symtom hos barn och unga – även för dem med osäker juridisk status

29.1.2026 11:51:23 CET | Röda Korsets Högskola | Pressmeddelande

Dela
Illustration av ett barn som leker med klossar på golvet.
Illustration av Klara Nordin Stensö

Barn och unga som har flytt från konflikt och förföljelse löper en ökad risk att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Traumafokuserade psykoterapier kan ha betydande effekt på PTSD hos barn och ungdomar med flyktupplevelser, även om de lever under osäkra juridiska förhållanden i sitt nya hemland. Det visar en ny systematisk översikt av forskning på området av Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering, ett forskningssamarbete mellan Svenska Röda Korset och Röda Korsets Högskola.

Utmaningar i behandling av unga på flykt

Vid slutet av 2024 hade över 48 miljoner barn tvingats fly på grund av konflikter eller våld, varav 19,1 miljoner var flyktingar eller asylsökande. Psykisk ohälsa är vanligare bland barn och unga som är flyktingar eller asylsökande än hos övriga befolkningen. Många av dessa minderåriga har varit med om traumatiska upplevelser, som kan ha inträffat före, under eller efter migrationen, till exempel att förlora sin familj, bli separerad från anhöriga, drabbas av krig, utsättas för sexuellt våld eller tortyr. Efter migration kan minderåriga uppleva stressfaktorer som till exempel stigma, diskriminering, utmaningar i att hitta rätt inom hälso- och sjukvårdssystemet. Dessutom lever många med osäkerhet kring om, och hur lång tid, de får uppehållstillstånd i landet de sökt skydd i.

– Barn och unga som har flytt från konflikt och förföljelse löper en ökad risk att drabbas av PTSD, ett tillstånd som bland annat kännetecknas av återupplevande av traumatiska händelser, undvikande beteenden, oro, koncentrations- och sömnsvårigheter. Traditionellt har stabilitet i boende och juridisk status ansetts vara en förutsättning för att psykologisk traumabehandling ska fungera, något som dock har saknat tydligt evidensstöd, säger Catarina Nahlén Bose, lektor vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna bakom studien.

Betydande förbättringar – oberoende av juridisk osäkerhet

Den nya översikten som sammanställer resultat från 23 studier undersökte hur traumafokuserade behandlingsmetoder fungerar för barn och ungdomar med PTSD när de samtidigt lever med osäker uppehållstillståndsstatus. I 17 av de 23 studierna rapporterades signifikanta reduktioner i PTSD-symptom efter behandling. Behandlingen visade måttliga till starka effekter, något som tyder på att den har en kliniskt betydelsefull inverkan. De vanligast använda metoderna var:

  • Kognitiv beteendeterapi (KBT)
  • Narrativ exponeringsterapi (NET)
  • EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing)

– Resultatet i denna översikt visar att det finns ett flertal evidensbaserade traumabehandlingar som kan tillämpas för minderåriga med osäker legal status. Det ger också utrymme att välja en metod som anses vara lämplig för just den situation som den minderåriga befinner sig i samt vilken metod som behandlaren föredrar att använda, förklarar Catarina Nahlén Bose, forskare vid Röda Korsets Högskola.

Resultatet utmanar tidigare föreställningar

– Det fanns mycket lite forskning som stödjer att ett osäkert uppehållstillstånd skulle påverka behandlingsresultatet. Resultaten utmanar idén om att stabil juridisk status är nödvändig för att behandling ska ge effekt, säger Miguel Diaz, lektor vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna som har genomfört studien.

Studien är en del av forskningsprojektet Barn som överlevt tortyr, finansierat av Stiftelsen Hildur Nordins Minnesfond. Kunskapen kompletterar andra delar av projektet som utforskar hur vårdpersonal kan identifiera, behandla och dokumentera tortyrskador hos unga. Att översikten konstaterar att evidensbaserade traumabehandlingar är till stor nytta för barn och unga, samt att sådan behandling bör erbjudas oberoende av migrationsstatus, länkas nu till utveckling av behandlingsinterventioner i projektet.

Mer information

Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering bedriver kliniknära forskning och sprider kunskap för att förbättra vården för tortyr- och krigsskadade människor som tvingats fly. Kompetenscentret länkar samman vårdpersonal Svenska Röda Korsets behandlingscenter med forskare vid Röda Korsets Högskola.

Kontakt

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Illustration av ett barn som leker med klossar på golvet.
Illustration av Klara Nordin Stensö
Ladda ned bild
Catarina Nahlen Bose, lektor vid Röda Korsets Högskola
Catarina Nahlen Bose, lektor vid Röda Korsets Högskola
Foto: Sören Andersson
Ladda ned bild
Miguel Diaz, lektor vid Röda Korsets Högskola
Miguel Diaz, lektor vid Röda Korsets Högskola
Foto: Sören Andersson
Ladda ned bild

Röda Korsets Högskola

Med människan i centrum och utblick mot världen är omvårdnad och hälsa i ett globalt perspektiv Röda Korsets Högskolas unika profil inom utbildning, forskning och samverkan.

Röda Korset Högskola vilar på en lång tradition – ända sedan 1867 har vi utbildat högt ansedda och eftertraktade sjuksköterskor. Högskolan gör en stor samhällsnytta och examinerar årligen cirka 200 sjuksköterskor och 50 specialistsjuksköterskor inom intensivvård, infektionssjukvård och psykiatrisk vård. Vi bidrar också till att öka kompetensen bland kliniska handledare inom den verksamhetsförlagda utbildningen genom att erbjuda uppdragsutbildning. Röda Korsets Högskola bedriver forskning med forskningsinriktningen ”Hälsovetenskap i ett globalt perspektiv”.

Vi finns på Campus Flemingsberg i Huddinge, Stockholm, och har 1 000 studenter och 70 medarbetare.

Följ Röda Korsets Högskola

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Röda Korsets Högskola

Nytt poddavsnitt om forskning med och för kvinnor som flytt på den Internationella dagen mot våld mot kvinnor25.11.2025 15:17:31 CET | Pressmeddelande

Idag, på den Internationella dagen mot våld mot kvinnor den 25 november, publicerar vi ett nytt avsnitt av Röda Korsets Högskolas podd ”Omvårdnad och Hälsa”, denna gång med forskning med och för kvinnor som har flytt i fokus. Poddavsnittet beskriver forskningsprojektet "Mitt Hjärtas syster" som utvecklat traumabehandling för kvinnor som tvingats fly sina hemländer och sökt traumabehandling vid Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö. Projektledarna, psykologen Linda Jolof och fysioterapeuten Patricia Rocca, har genom litteraturstudier, intervjuer med före detta patienter, fokusgrupper med kollegor och nu en specialutformad gruppintervention drivit på utvecklingen för bättre traumabehandling utformad för, av och med kvinnor. Gruppinterventionen, som nu utvärderas med hjälp av Malmö universitet och forskaren Marie Karlsson, är i fokus under poddavsnittet. Frida Johansson-Metso, samordnare för Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskadereh

Beslutsfattande för äldre patienter i akuta prehospitala situationer kräver bättre struktur och rutiner17.11.2025 09:17:49 CET | Pressmeddelande

Beslutsfattande kring äldre patienter i akuta prehospitala situationer, till exempel vid ambulansutryckningar, är ofta komplext och kräver bättre struktur visar en ny studie av forskare från bland annat Röda Korsets Högskola. Delat beslutsfattande mellan patienter och vårdpersonal Delat beslutsfattande som syftar till att säkerställa att patienter tillsammans med vårdpersonal fattar beslut om den fortsatta vården är ofta målet, men i praktiken är det svårt att uppnå, särskilt med äldre som har nedsatt kognitiv förmåga eller svårt att kommunicera sina önskemål. Forskningen visar dessutom att kunskapen om hur beslutsfattandet går till i prehospitala miljöer är låg. – Hierarkiska strukturer inom vården, rädsla för repressalier och osäkerhet kring risk–nytta-bedömningar utgör hinder för ett verkligt delat beslutsfattande, säger Catharina Frank, docent och lektor vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna i studien. Studien har analyserat 26 vetenskapliga artiklar från perioden 2000–2024

Ny studie visar att ökad insulinkänslighet är kopplad till hjärnåldrande och demens hos äldre vuxna utan diabetes7.11.2025 13:12:08 CET | Pressmeddelande

Studien genomfördes av forskare från bland annat Röda Korsets Högskola undersökte hur insulinresistens, det vill säga hur kroppen använder insulin för att ta upp socker, hänger ihop med hjärnans åldrande och risken för demens hos äldre personer som inte har diabetes. – Resultaten visade tydligt att individer med hög eGDR, vilket indikerar bättre insulinkänslighet, hade yngre hjärnor och en minskad risk att utveckla demens. De med de mest gynnsamma värdena insjuknade i demens i genomsnitt över ett år senare än de med de lägsta värdena, och deras hjärnor motsvarade en ålder som var cirka två år yngre. Effekten var särskilt uttalad hos personer med genetisk riskfaktor för Alzheimers sjukdom (APOE ɛ4-genen), säger Stéphanie Paillard-Borg, docent vid Röda Korsets Högskola, och en av forskarna bakom studien. Forskarna använde data från över 250 000 personer i Storbritannien som var 55 år eller äldre och fria från diabetes och demens när studien startade. De beräknade ett mått som kallas esti

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye