Sahlgrenska Universitetssjukhuset först i landet med blodtester för att avgöra risken för Alzheimers sjukdom

– Det är väldigt träffsäkert, nästan på samma nivå som ryggvätsketesterna. Jag ser att det här kommer att bli ett rutinprov vid kognitiva utredningar för att bättre bena ut om orsaken kan vara Alzheimers sjukdom eller inte, säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Det var i somras som Sahlgrenska Universitetssjukhuset införde blodprovsanalys i sjukvården för att mäta pTau217, en variant av ett protein som frisätts i ökad mängd vid Alzheimers sjukdom. Tidigare har det, tillsammans med en minnesutredning, krävts ett ryggvätskeprov för att kunna avgöra om en patient har alzheimerförändringar eller inte. Forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet har varit drivande i att utveckla en metod för att i stället kunna mäta halterna med ett enkelt blodprov vid sidan om minnesutredningen.

– På fem år har det gått från forskning till klinisk rutin. Från noll gör vi nu nästan hundra analyser i veckan, säger Joel Simrén, ST-läkare i Klinisk kemi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

I våras godkände det Europeiska läkemedelsverket EMA ett läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Det är det första läkemedel som bromsar förloppet av sjukdomen och frågan om dess godkännande i Sverige ligger just nu hos NT-rådet, expertrådet för nya terapier.

– Även om det inte är något botemedel så saktar det helt klart ner förloppet. De första studierna visar att man förlänger fasen med milda symtom med ungefär ett halvår. Men när man nu följt patienterna längre verkar det som att inbromsningen kan vara ännu mer uttalad. Just nu behöver sjukvården vara förberedd på den utveckling som sker och att kunna ställa fler och tidigare diagnoser, säger Joel Simrén.  

Förekomsten av pTau217 i blodet ökar redan flera år innan patienten märker av några symtom vilket gör att testet kommer få ännu större betydelse framöver.

– Förhoppningen är att testet i framtiden ska användas betydligt tidigare och bredare. Men det förutsätter förstås att det finns ett sätt att förhindra att sjukdomen bryter ut. Den springande punkten är att kunna ge ett läkemedel som påverkar amyloida plack eller andra hjärnförändringar innan de försämrar hjärncellernas funktion. Det pågår väldigt mycket forskning kring detta just nu, säger Henrik Zetterberg.