Schibsted inför en ny lösning för att säkra finansieringen av journalistiken

Bakgrunden är att det regulatoriska ramverket för användning av data på internet nu tolkas striktare, särskilt när det gäller hur samtycke till användning av data ska inhämtas. Detta får direkta konsekvenser för de annonsintäkter som finansierar journalistiken, eftersom digital annonsering är databaserad.

Schibsted bedömer att striktare krav kopplade till hur samtycke inhämtas kan innebära ett årligt intäktsbortfall i storleksordningen 400–500 miljoner kronor, sammantaget för koncernens varumärken i Norge och Sverige.

– Det här är inte ett steg vi tar för att vi vill, utan för att vi ser oss tvungna att göra det. När förutsättningarna för annonsfinansierad journalistik förändras måste även vi anpassa oss för att kunna upprätthålla en hållbar modell för oberoende journalistik, säger Fredric Karén, koncerndirektör för Schibsted i Sverige.

”En väg vi inte vill gå”

Schibsted följer därmed efter flera stora publicister i Europa som under de senaste åren har infört eller aviserat liknande lösningar, bland andra Der Spiegel, Die Zeit, Bild, Le Monde, El País, The Guardian och Daily Mail.

För Schibsted är balansen mellan annonsintäkter och prenumerationsintäkter avgörande för att koncernens medier ska kunna upprätthålla kärnan i sitt samhällsuppdrag: att granska makthavare, bekämpa desinformation och bidra till en gemensam faktagrund som dämpar polarisering och stärker demokratin.

– När denna balans påverkas, genom att redan hårt pressade annonsintäkter riskerar att drabbas ytterligare, kan konsekvensen bli mindre öppet och mer prenumerationsfinansierat innehåll eller minskade journalistiska satsningar. Det är en väg vi inte vill gå, och därför måste vi agera. För gratis nyheter är inte gratis att producera, säger Fredric Karén.

Bättre användarupplevelse

Med ”Schibsted annonsval” får både prenumeranter och icke-prenumeranter välja mellan två alternativ. Det ena alternativet är att tillåta att användardata används för personaliserad annonsering. De som inte vill att sådan datainsamling och -användning ska ske kan i stället betala ett lågt månadsbelopp. Oavsett vilket val användaren gör påverkar det inte det redaktionella innehållet eller de tjänster som erbjuds.

– Användarna står därmed fritt att välja, men väljer de att dela data bidrar det också till en bättre användarupplevelse. När annonser anpassas efter den enskilda användarens intressen och beteenden blir de mer relevanta och upplevs i mindre utsträckning som störande, säger Fredric Karén, som understryker att betalalternativet inte handlar om att köpa ett reklamfritt abonnemang.

Vidare poängterar han att ”Schibsted annonsval” inte förändrar koncernens avgränsade och transparenta syn på användning av data, med tydliga begränsningar för hur data får användas och delas, och med finansiering av oberoende journalistik som övergripande syfte.

”Schibsted annonsval” införs i ett första skede på de flesta av Schibsteds webbaserade tjänster under våren 2026. Betalalternativet kommer att ha en låg prisnivå och vara något lägre för prenumeranter än för övriga användare.

För mer information, vänligen kontakta:
Fredric Karén, koncerndirektör för Sverige. E-post: fredric.karen@schibsted.com