Ny granskning avslöjar: Barn och unga hålls kvar godtyckligt på SiS ungdomshem

Barn och unga hålls frihetsberövade på SiS ungdomshem trots att de är utskrivningsklara. En ny granskning från Institutet för mänskliga rättigheter visar att upp till vart sjätte barn kan bli kvar i låsta miljöer långt efter att deras behov av låst vård har upphört, i strid med mänskliga rättigheter. 

– Det är en allvarlig rättighetsinskränkning att barn och unga som tvångsvårdas på SiS ungdomshem med stöd av LVU, blir kvar frihetsberövade långt efter att behovet av denna form av institutionsvård har upphört. Vi vet att långa placeringar i låsta miljöer är mycket skadliga för barns hälsa och utveckling samt försvårar den sociala återanpassningen. Barnen och ungdomarna vi har träffat har fått mycket begränsad och ibland felaktig information om situationen de befinner sig i, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. 

Vart sjätte barn väntar på att få lämna ungdomshemmen 

Vid flera tillfällen de senaste åren har runt 70 utskrivningsklara barn och unga, det vill säga en av sex, väntat på utskrivning från SiS ungdomshem. Vissa har fått vänta i månader på att få skrivas ut. Majoriteten av barnen som är placerade på övertid befinner sig på låsbara avdelningar. Flickor är överrepresenterade bland de som blir kvar på övertid.  

Vår granskning visar bland annat att: 

• In- och utskrivningsprocessen på SiS präglas av stora rättssäkerhetsbrister.  

• Det saknas särskilda krav i lag för en SiS-placering och socialnämnder och domstolar gör olika bedömningar av vem som kan placeras på SiS. 

• Socialnämnder brister i bedömningen av barnets bästa vid SiS-placeringar. 

• Socialnämnder väntar med att skriva ut ett barn från SiS för att de inte hittar lämplig placering. 

• Det finns många risker med att vara frihetsberövad, som psykisk ohälsa och institutionalisering. Dessa effekter förvärras ytterligare när det inte finns en tydlig tidsgräns och om det saknas tydliga skäl för frihetsberövandet.  

• Barnen som är placerade på övertid har ofta haft svårt att få kontakt med sina socialsekreterare.  

• De flesta känner sig övergivna av socialtjänsten och har låg tilltro till myndigheter.  

• Barn och unga har begränsade möjligheter att klaga på beslut under vården både formellt och i praktiken.  

– Vår granskning avslöjar ett mycket allvarligt systemfel som måste angripas. Godtyckliga frihetsberövanden av barn och unga är inte förenligt med Sveriges internationella konventionsåtaganden om mänskliga rättigheter, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. 

Regeringen har det yttersta ansvaret för att säkerställa att barn- och ungdomsvården i praktiken är förenlig med Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. 

Våra rekommendationer till regeringen: 

1. Förebygg godtyckliga frihetsberövanden på SiS  

2. Utred tidsbegränsade placeringar på SiS  

3. Ge IVO i uppdrag att granska insatser efter SiS-placering  

4. Stärk möjligheten till upprättelse 

Hela rapporten finns att ladda ned på vår webbplats. Rapportens sammanfattning finns också på engelska, teckenspråk och som lättläst version: I väntan på vadå? Barn och unga blir kvar på övertid vid SiS ungdomshem

För mer information och intervjuförfrågningar, kontakta: Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se     

Om granskningen:

Institutet för mänskliga rättigheter har under 2024–2025 genomfört en undersökning om frihetsberövande med stöd av LVU på SiS ungdomshem. Vi har intervjuat barn och unga med erfarenhet av att vara placerade på övertid på SiS ungdomshem, personal på SiS ungdomshem och socialsekreterare. Vi har också hämtat in uppgifter från SiS och analyserat rapporter och granskningar från andra aktörer.  

Granskningen innehåller också en rättsutredning som klargör vilka krav Europakonventionen och barnkonventionen ställer på frihetsberövande av barn och unga. 

Utredningen om reformeringen av den statliga barn- och ungdomsvården ska redovisas senast den 11 augusti 2026.