Efter cancerbehandlingen står många utan stöd

För många innebär slutet på en cancerbehandling inte att allt återgår till det normala. När den intensiva vårdperioden avslutas uppstår ett tomrum där både kroppen och psyket behöver tid att hinna ifatt. På Aleris Rehab Station ser rehabiliteringsteamen återkommande behov hos patienter som söker stöd efter behandlingen. Jenny Asplund, enhetschef för slutenvårdsrehabiliteringen, beskriver hur det ofta handlar om att få träffa andra med liknande erfarenheter, komma igång med anpassad träning och få möjlighet att fokusera på återhämtning i en miljö utanför hemmet.

– Många upplever att det är först när behandlingen är över som allt landar. Då finns det ett stort värde i att dela erfarenheter med andra och hitta nya rutiner som skapar trygghet, säger hon.

Individanpassade planer som utgår från hela människan

Varje rehabiliteringsperiod inleds med ett teambedömningssamtal där patientens mål, behov och förväntningar kartläggs. Utifrån bedömningssamtal och hälsoskattning skapas en individuell rehabplan med stöd av ett multidisciplinärt team bestående av bland annat fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog, kurator, rehabinstruktör och läkare.

Teamet arbetar tätt tillsammans och följer kontinuerligt upp varje patients utveckling. Den nära samverkan gör det möjligt att anpassa upplägget efter hur personen mår från dag till dag, något som enligt Jenny Asplund är en central del av Aleris Rehab Stations arbetssätt.

Lenas väg tillbaka– en plats som gav något att stå på

Lena, som deltog i Aleris cancerrehabilitering, drabbades av bröstcancer 2024 och genomgick cytostatikabehandling, operation och strålning. När hon blev fri från cancer erbjöds hon rehabilitering, något hon beskriver som en självklar del av återhämtningen.

– Det handlade inte bara om träning. Det var hela helheten. Att börja morgonen med lugna rörelser, att få prata med psykolog och kurator och att höra andra uttrycka samma tankar som jag själv bar på, säger hon.

Hon lyfter också den fysiska och psykiska skillnaden som rehabiliteringen gav i vardagen.

– Det gav mig något att stå på. Hindret för att återgå till det normala blev inte lika högt. Att dela både glädje och oro med de andra i gruppen betydde oerhört mycket.

En miljö som skapar styrka och sammanhang

Lena beskriver Aleris Rehab Station i Frösundavik som en unik plats där människor med olika bakgrunder och förutsättningar tränar sida vid sida.

– Det är ett fantastiskt ställe. Personalen är otroligt proffsig och gruppen var så blandad. Det gav hopp att se hur alla hittade sina sätt att ta sig framåt, oavsett utmaningar.

En viktig väg tillbaka till livet

Cancerrehabilitering är fortfarande relativt okänt för många, trots att behovet ofta blir som störst när behandlingen avslutats. Jenny Asplund menar att det är viktigt att fler får information om den hjälp som finns att få.

För Lena själv råder ingen tvekan om värdet.

– Jag skulle säga: ge dig själv gåvan att få vara i ett annat fokus i två veckor. Det ger ljus, glädje och kraft att ta nästa steg.