Uppmanar regeringen: rädda den personliga assistansen

De ekonomiska villkoren för att bedriva personlig assistans blir tuffare för varje i år, för både kommunala och privata verksamheter.

Den statliga assistansersättningen, schablonersättningen, räknas inte upp i takt med löneökningarna som sätts enligt den svenska modellen. För den personliga assistansen står just personalkostnaderna för 90 procent av utgifterna, vilket innebär en utmaning – med en ersättning per timme med låg uppräkning finns få effektiviseringsmöjligheter.

Därför uppmanar Fremia, SKR och Vårdföretagarna regeringen att omedelbart justera upp ersättningen för personlig assistans för 2026, så att den motsvarar löneökningstakten på den svenska arbetsmarknaden, som enligt märket uppgår till 3 procent i år. Årets höjning på 1,5 procent är alldeles för låg, anser organisationerna. Dessutom vill man att regeringen snarast inför en indexering av schablonersättningen så att den över tid följer lönekostnadsökningarna.

Den statliga underfinansieringen får stora konsekvenser för både kommunala och privata utförare. Många kommuner tvingas ta från andra budgetposter för att bekosta den personliga assistansen. Privata utförare kan å sin sida behöva lägga ner sin verksamhet – vilket slår ytterligare mot kommunerna och i förlängningen också mot personer med behov av personlig assistans.

– Att inte räkna upp assistansersättningen i takt med löneökningarna innebär i praktiken en urholkning, något som har pågått under lång tid. Våra medlemmar står nu i ett kritiskt läge. En rimlig ersättning är en förutsättning för att rätten till personlig assistans ska kunna uppfyllas, säger Petter Skogar, vd på Fremia.

– En höjning nu och en indexering framåt är helt nödvändig för att vi ska kunna bedriva en omsorg av hög kvalitet med omtanke om brukarna och med deras behov i fokus. Staten måste jobba med oss, inte mot oss i detta, säger Anders Henriksson, ordförande för SKR.

– Den mångåriga underfinansieringen av personlig assistans drabbar i slutänden personer med mycket stora funktionsnedsättningar. Rätten att kunna leva sitt liv fullt ut och kunna delta i samhällslivet är nu hotad på allvar, säger Gunnar Caperius, förbundsdirektör för Vårdföretagarna.