Ärftlig cancertestning kopplad till övergående oro

– Sammantaget ser vi att genetisk testning inte är förknippad med långvarig försämring av livskvalitet, utan för de flesta medför en övergående ökning av oro och ångest, även om vissa kan behöva särskilt stöd, säger Ylva Heyman, forskare vid Umeå universitet och Lunds universitet samt läkare vid Skåne universitetssjukhus och studiens första författare.

Genetisk testning för ärftlig bröst-, äggstocks- och tjocktarmscancer används allt oftare inom sjukvården. Testet består i regel av ett blodprov som kan visa om man bär på en ärftlig ökad risk att drabbas av dessa cancerformer. Den aktuella studien ger en mer nyanserad bild av hur deltagarna mår under det första halvåret efter testning. Det har tidigare funnits oro för att testningen och beskedet i sig kan leda till ökad ångest och sämre livskvalitet.

Förbättrades över tid

Studien visar att livskvaliteten förbättrades över tid inom samtliga områden. Ångest och cancerrelaterad oro var högre efter testbeskedet men minskade under uppföljningen och låg redan efter sex månader nära nivåerna i befolkningen som helhet.

En tydlig skillnad sågs mellan personer med och utan en cancerdiagnos under det senaste året. För personer utan en nylig cancerdiagnos var livskvaliteten redan från början nära befolkningsnivåer och förändrades endast marginellt. De som nyligen diagnostiserats med cancer rapporterade lägre livskvalitet och mer ångest och oro vid båda tidpunkterna, även om deras mående också förbättrades under uppföljningen.

Förebyggande åtgärder

– Det är viktigt att vården uppmärksammar att de som nyligen haft en cancerdiagnos kan behöva riktat psykosocialt stöd vid behov när de dessutom får besked om ärftligt ökad cancerrisk. Men testet kan också innebära en trygghet i form av förklaring till cancerinsjuknande och möjlighet till förebyggande åtgärder för både patienten och berörda släktingar, säger Ylva Heyman.

Studien visar också att yngre personer, kvinnor och de som nyligen genomgått cancer rapporterade mer oro och sämre livskvalitet än andra. Däremot hade testresultatet, oavsett om en ärftlig genförändring påvisades eller inte, ingen avgörande betydelse för deltagarnas mående.

Studien omfattar 254 personer som genomgått genetisk testning vid fyra svenska cancergenetiska mottagningar. Deltagarna besvarade enkäter kort efter testbeskedet och sedan igen efter sex månader. Resultaten jämfördes med data från den svenska befolkningen. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Quality of Life Research.

Om den vetenskapliga publiceringen

Quality of Life, Anxiety and Cancer Worry Following Hereditary Cancer Testing: A Six-Month Swedish Follow-Up Study
Ylva Heyman, Hanna Röjlar, Carolina Hawranek, Barbro Numan Hellquist, Anna Rosén
https://doi.org/10.1007/s11136-026-04184-1