PRESSINBJUDAN: Finsk forskning på återlämnade kvarlevor presenteras

Kvarlevorna, främst kranier, fördes till Sverige och KI av Gustaf Retzius, sedermera professor i anatomi, och två kollegor, år 1873. Retzius forskning rörde sig inom den tidens fysiska antropologi och ”kraniologi” och kvarlevorna från Finland blev en del av KI:s anatomiska samling.

Majoriteten av kranierna som återlämnades 2024 hade hämtats från Pälkäne ruinkyrkogård, men några kom från andra begravningsplatser i Finland. Några kranier härrör från den anatomiska institutionen i Helsingfors och var gåvor från finska forskare till Gustav Retzius far, Anders Retzius. Ett fåtal kranier tillhörde dömda fångar som dog under sina straff på Sveaborgs fästning.

Undersökning vid återlämnandet 

Den finska forskargrupp som fanns på plats vid återlämnandet 2024 hade möjlighet att ta prover innan återbegravning av kvarlevorna. Forskargruppen, ledd av Ulla Nordfors, bioarkeolog vid Åbo universitet, har försökt att fastställa individernas ålder, ursprung och hälsostatus, bland annat genom DNA- och proteinanalyser. Ett av målen har varit att identifiera den ursprungliga gravplatsen för de individer där den ännu inte är känd.

– Idag finns stora möjligheter för forskningen att levandegöra historiens människor och berätta om hur de levde, vad de åt och vilka sjukdomar de hade. Jag ser mycket fram emot besöket från Finland och att få ta del av vad de har funnit, säger Ann Gustavsson, antikvarie och osteolog vid Medicinens historia och kulturarv (MHK), Karolinska Institutet.

Öppet symposium

Den 17 mars besöker den tvärvetenskapliga forskargrupp som undersökt kvarlevorna Karolinska Institutet för att dela med sig av sina resultat. Media är välkommen att delta i ett öppet symposium klockan 17.30, i Eva och Georg Klein-salen, Biomedicum, KI campus Solna. Det finns även möjlighet att träffa och intervjua forskarna före symposiet, enligt överenskommelse. Ta kontakt med Maria Josephson, MHK, för mer information.