Stor digital klyfta mellan unga och vuxna

I rapporten Barns och ungas strategier från Mediemyndigheten framgår det att det finns en betydande klyfta mellan unga och vuxna gällande den digitala medieanvändningen. Vuxna uppfattas ofta ha en överdriven, men samtidigt abstrakt syn på risker, eller ge otillräckliga och reaktiva råd. Detta leder till att unga undviker att söka stöd och i stället vänjer sig vid negativa och kränkande upplevelser online. Ett återkommande tema är att barn och unga känner sig missförstådda av vuxna. Unga efterfrågar dialog, förebyggande stöd och att deras perspektiv tas på allvar. När vuxnas förståelse brister riskerar barn att inte våga berätta om svåra upplevelser, vilket kan hindra stödinsatser.

I rapporten framkommer att:

• Barn och unga frekvent exponeras för våldsamt och obehagligt innehåll, vilket riskerar att normalisera innehållet. 
• De upplever att plattformarnas logik går före användarsäkerheten, vilket gör att skadligt innehåll fortsätter spridas trots blockeringar.
• Anmälningsfunktioner beskrivs som krångliga, ineffektiva och utan resultat, vilket i sin tur skapar misstro mot modereringssystemen.
• Algoritmer fortsätter rekommendera oönskat innehåll även efter att användaren blockerat det – något unga själva upplever som ett stort hinder i att skapa tryggare flöden.
• Unga använder i dag framför allt reaktiva strategier, såsom att ”blockera och gå vidare”. Men många beskriver att detta inte räcker i längden.

Unga vill ha verktyg som faktiskt fungerar

Unga efterfrågar striktare regelverk och bättre tekniska verktyg för exempelvis självreglering av skärmtid, då många upplever problem med beroende och ångest kopplat till överdriven användning. De efterfrågar också ökat plattformsansvar och bättre verktyg för digital trygghet.

Barn och unga vill ha:

• Striktare regelverk och tydligare kontrollfunktioner för att stoppa spridning av olagligt eller skadligt innehåll. 
• Mer effektiva tekniska lösningar, till exempel enklare anmälningsknappar, förbättrade innehållsfilter och smidigare sätt att hantera oönskat material.
• Funktioner för att förebygga överkonsumtion, såsom pauspåminnelser och stöd för digital balans.
• Starkare regelverk för tillsyn av plattformars användarvillkor och innehållshantering. 

En del av dessa önskemål är något som EU:s regelverk DSA, Digital Services Act, Rättsakten om digitala tjänster ska hantera. Rapporten visar även att unga ser sig själva som digitalt kompetenta – men upplever att deras strategier ofta motverkas av plattformarnas design.

Om rapporten

Barns och ungas strategier online är framtagen inom Safer Internet Centre Sverige och är medfinansierad av Europeiska unionen. Safer Internet Centre Sverige drivs av Mediemyndigheten, Bris och ECPAT. Rapporten bygger på workshops med Safer Internet Centre Sveriges ungdomspanel och intervjuer med 64 barn och unga i åldrarna 12–16 år. Delar av denna rapport bygger även på slutsatser från rapporten Barns och ungas strategier online – en forskningsöversikt.  

Mediemyndighetens uppdrag är att stärka barns och ungas trygghet på nätet, lyfta deras perspektiv och bidra till utvecklingen av ett säkert och hållbart digitalt medielandskap.

Rapporten finns att ladda ner på mediemyndigheten.se.