Ett nationellt register för bostadsrätter

De lagändringar som avser uppbyggnaden av registret föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.  När lagen träder i kraft beräknas uppbyggnaden av registret ta två till tre år.

Syftet med registret är att säkra hanteringen av panter, förbättra konsumentskyddet och stärka bostads- och kreditmarknadens funktion. Registret är också ett steg mot att modernisera och effektivisera hanteringen av bostadsrätter i Sverige.

Ett nationellt bostadsrättsregister innebär att grundläggande uppgifter om bostadsrätter samlas på ett ställe. Registret ska bland annat innehålla uppgifter om bostadsrättshavare, bostadsrättsföreningar och pantsättningar. Målet är att skapa en modern, säker och tillgänglig lösning för att hantera information om bostadsrätter i hela landet.

– Ett bostadsrättsregister kommer att öka rättssäkerheten, stärka konsumentskyddet och bidra till en mer transparent bostads- och kreditmarknad. På sikt kan det förenkla vardagen för både privatpersoner, myndigheter och aktörer på marknaden, säger Dennis Lindén på Lantmäteriet.

Lantmäteriet har redan genomfört ett förberedande uppdrag där vi bland annat har analyserat juridiska och tekniska frågor samt haft dialog med berörda aktörer. Om riksdagen beslutar om den föreslagna lagstiftningen kan arbetet fortsätta i full skala när lagen träder i kraft. Målet är att registret ska införas successivt och vara fullt operativt omkring år 2030.

Läs mer om och prenumerera på nyheter om Lantmäteriets arbete med att ta fram ett register för alla bostadsrätter

Läs mer om propositionen på Riksdagens hemsida. 

Fakta

Detta är ett bostadsrättsregister

Ett bostadsrättsregister är ett nationellt register som samlar grundläggande information om Sveriges bostadsrätter.

Registret föreslås innehålla uppgifter om bland annat:

• bostadsrättshavare
• bostadsrättsföreningar
• pantsättningar

Syftet med registret är att:

• stärka rättssäkerheten
• förbättra konsumentskyddet
• skapa en mer transparent bostads- och kreditmarknad
• förenkla informationshantering för myndigheter och marknadsaktörer

Registret kan också bli ett viktigt verktyg för brottsbekämpande myndigheter i arbetet med att förebygga och utreda brott.

Vad innebär pantsättning av bostadsrätt?

Att pantsätta en bostadsrätt innebär att den används som säkerhet för ett lån, vanligtvis ett bolån. Eftersom bostadsrätter inte är fast egendom sker ingen registrering av pantbrev, som vid husköp. I stället informeras bostadsrättsföreningen om pantsättningen, och föreningen ansvarar för att hålla reda på vilka panter som finns. Om låntagaren inte kan betala tillbaka lånet kan långivaren begära att bostadsrätten säljs för att få tillbaka sina pengar.

Så här tillkommer nya lagar i Sverige

• Utredning - Regeringen ber en utredare att undersöka en fråga. Till exempel, hur skulle en lag se ut för att vi ska kunna inrätta ett bostadsrättsregister?
• Förslag - Utredaren skriver ett förslag till ny lag, ett så kallat betänkande. Betänkandet innehåller förslagen som utredningen kommer med. De publiceras ofta i serien Statens offentliga utredningar (SOU).
• Synpunkter - Förslaget skickas på remiss till myndigheter och andra intressenter som får säga vad de tycker.
• Regeringen ändrar - Regeringen ändrar förslaget om det behövs och skriver ett förslag till lag.
• Granskning av lagförslaget (lagrådsremiss) "Lagrådet" (jurister) granskar regeringens lagförslag.
• Riksdagen beslutar - Regeringen bearbetar eventuellt förslaget och skickar det som en proposition till riksdagen. Riksdagen röstar.
• Ny lag - Om riksdagen säger ja, blir det en ny lag.