Kontorets design påverkar arbetsplatsklimatet och medarbetarnas känslomässiga hälsa

Många organisationer brottas fortfarande med att få tillbaka sina medarbetare till kontoret efter pandemin. I ett arbetsliv där anställda kan välja var de vill arbeta spelar kontorets utformning en större roll än vad man tidigare förstått – även för medarbetares känslomässiga hälsa. Studien undersöker ett område som det tidigare inte forskats om – den fysiska kontorsmiljöns påverkan på den psykosociala arbetsmiljön.

Studien är gjord av arkitekt Christina Bodin Danielsson vid KTH och professor Töres Theorell vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

 – Våra resultat visar att valet av kontorsdesign påverkar arbetsplatsklimat och relationerna mellan kollegor. Detta kan i sin tur förklara de skillnader i känslomässig hälsa – mätt som emotionell utmattning – som vi såg, säger Christina Bodin Danielsson, forskare inom arkitektur vid KTH.

Studien visar att det psykosociala arbetsklimatet och det emotionella välbefinnandet varierar tydligt mellan olika kontorsdesigner.

• Cellkontor, dvs eget rum, gav de bästa resultaten för nästan alla psykosociala faktorer. En förklaring till detta kan vara att de som har eget rum upplever större kontroll.
• Delade kontor (2–3 personer per rum) bedömdes som mest fördelaktiga när det gällde psykologiska krav - här fick man mer socialt stöd av sina rumskamrater.

Studien fann också några skillnader mellan män och kvinnor:

• Män i hot-desking kontor, dvs en form av aktivitetsbaserat kontor utan egen arbetsplats och utan stödmiljöer, rapporterade störst problem - både gällande psykosocial arbetsmiljö och emotionell utmattning.
• Kvinnor skattade kombikontor, som bland annat definieras av en hög grad av grupparbete, lägst vad gäller den psykosociala arbetsmiljön, och rapporterade mest emotionell utmattning i små öppna kontor.

– Dessa insikter är viktiga i ett arbetsliv där arbetsgivare behöver skapa kontor som både stöttar välmående och som lockar medarbetare att vara på plats, säger Christina Bodin Danielsson.

– Jag tycker generellt att företag är för trendkänsliga när man utformar sina kontor. De borde istället se till organisationens behov och till vad forskningen säger om olika typer av kontor och deras påverkan på arbetsmiljön och välbefinnandet, säger Christina Bodin Danielsson.

Studien baseras på data från 4 352 svenska kontorsanställda som arbetar i sju olika typer av kontorsmiljöer. Forskarna genomförde en multivariat regressionsanalys, där män och kvinnor analyserades separat. Analysen justerades för bakgrundsfaktorer som ålder och utbildningsnivå.

Vetenskaplig publicering:

Office Design's Impact on Psychosocial Work Environment and Emotional Health

För ytterligare information kontakta:

Christina Bodin Danielsson, forskare arkitektur KTH, 08-790 85 41, chrdan@kth.se