Ansträngt vårdplatsläge med pågående smittspårning och säsongsinfektioner

I NU-sjukvården har en handfull patienter bekräftats bära VRE (vancomycinresistenta enterokocker). I samband med detta sker kartläggning, smittspårning med bred provtagning, förstärkta vårdhygieniska åtgärder och extra städning på berörda avdelningar.  

Ingen av de identifierade bärarna har blivit allvarligt sjuk eller behövt behandling kopplad till bakterien.  

– Att identifiera smittvägar och konsekvent följa basala hygienrutiner och noggrann städning av vårdmiljön är de viktigaste åtgärderna för att bryta smittspridning i vårdmiljö, säger Anette Nilsson, överläkare inom vårdhygien. 

Extra resurser har lagts på noggrann kartläggning, smittspårning och städning i den patientnära miljön. 

Vad är VRE?  

Enterokocker är bakterier som normalt finns i tarmen där de inte ger några problem. VRE är en variant som blivit resistent mot många antibiotika. För enstaka personer där bakterien orsakar infektion kan de bli svårbehandlade. Bärarskap av VRE är helt ofarligt men hos sköra och svårt sjuka patienter kan ibland infektion uppkomma. Det är därför viktigt att vården tar det på allvar för att förhindra smittspridning och säkerställa ren och säker sjukhusmiljö.  

Smittspridning sker framför allt indirekt via händer, ytor och föremål i vårdmiljö. God följsamhet till basala hygienrutiner är därför avgörande. VRE är anmälnings- och smittspårningspliktig enligt smittskyddslagen. 

Information till patienter och invånare  

Som en del av smittspårningen kommer vissa patienter som vårdats på berörda avdelningar att få brev hem om provtagning, som i de flesta fall sker via den egna vårdcentralen. Endast de som får brev behöver provtas. Får man inget brev har man inte utsatts för smitta.   

Att vara bärare av VRE är helt ofarligt. För friska personer i hemmet innebär bakterien ingen risk. Men kännedom om bärarskap underlättar valet av rätt antibiotika vid eventuell infektion.  

– VRE-smittspårningen handlar om att vården behöver göra noggrann kartläggning av smittvägar eftersom det i huvudsak handlar om bärarskap. Men vi behöver ta det på största allvar att stoppa smittspridning för att säkerställa fortsatt säker vårdmiljö, säger Anette Nilsson. 

Åtgärder i ett ansträngt vårdläge

Samtidigt som smittspårning pågår har NU-sjukvården ett mycket högt patientinflöde och en stor andel utskrivningsklara patienter. För att säkerställa patientsäker vård vidtas flera åtgärder i samverkan med kommuner, primärvård och andra vårdgivare.  

Viss planerad vård kan komma att påverkas.  

– För att kunna fördela om resurser och prioritera de mest sjuka kan viss planerad vård behöva skjutas upp. Berörda patienter kontaktas. Vårt fokus är att bryta smittkedjorna och samtidigt upprätthålla en säker vård, säger Olof Ekre, chefsläkare i NU-sjukvården.