Diakonia: Socialdemokraternas 1-procentslöfte saknar plan

Diakonia välkomnar att Socialdemokraternas principiella inställning är att biståndet successivt ska öka och återgå till en procent men varnar för att avsaknaden av plan skapar osäkerhet.

"Ambition utan pengar hjälper ingen. Utan en tidsram riskerar åtagandet om en procent att bli ett löfte på obestämd framtid," säger Mattias Brunander, generalsekreterare för Diakonia.

Diakonia betonar att långsiktigt bistånd bygger institutioner, rättigheter och fred. Allt det som gör att kriser inte uppstår igen. Det är ett arbete som påverkas mycket hårt av osäker finansiering.

I programmet lyfter Socialdemokraterna civilsamhällets avgörande roll för demokrati och utveckling, något Diakonia instämmer i. Samtidigt slår osäker finansiering direkt mot civilsamhällesorganisationer som arbetar långsiktigt med mänskliga rättigheter, demokrati och humanitärt stöd.

"Civilsamhället är på plats där hoten mot demokrati och rättigheter är som störst. Utan stabil finansiering blir det omöjligt för oss att planera och nå dem som behöver stödet mest," säger Mattias Brunander.

Socialdemokraterna betonar också biståndets centrala roll för säkerhetspolitiken i ett alltmer instabilt världsläge.

"Globala hot kräver globala svar. Militär upprustning räcker inte. En säkrare värld byggs genom långsiktiga investeringar i demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Det kräver förutsägbar finansiering," säger Mattias Brunander.

Diakonia ser positivt på att programmet lyfter civilsamhällets roll, en feministisk utrikespolitik och Sveriges ansvar som en stark global röst för demokrati och solidaritet. Samtidigt efterlyser organisationen nu tydliga besked inför valet.

"Utan en tidsatt plan riskerar löftet att bli tomt och civilsamhället att stå utan stöd. Ska en procent vara ett verkligt mål krävs en tidsatt plan. Annars riskerar Sverige att överge människor i fattigdom och förtryck när behoven är som störst," avslutar Mattias Brunander.

Fakta: Svenskt bistånd

• Sverige har under cirka 50 år gett en procent av BNI till bistånd.
• 2022 övergav regeringen enprocents-åtagandet. Dessutom används biståndsbudgeten till minskad migration och att stärka svenska handel och svensk export. Det går emot internationella överenskommelser om vad bistånd ska användas till.
• Sveriges bistånd till Ukraina är i dag större än biståndet till hela Afrika, efter att betydande resurser flyttats från andra regioner. 
• Enligt regeringen kommer biståndet år 2028 vara 0,68% av BNI. Det är under den lägsta gränsen på 0,7% som överenskommits i FN.
• En granskning av Riksrevisionen 2025 visar att Sveriges politik för global utveckling har allvarliga brister och saknar tydlig samstämmighet