Digitala AI-kartor underlättar för skogsägare att ta hänsyn

−De digitala kartunderlagen kommer vara till hjälp för skogsägare att planera för hänsyn till naturvärden eller kulturvärden inför exempelvis en avverkning, säger Helena Dehlin, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen. Kartunderlagren kan också vara ett stöd för planering av skogsbruk och naturvård på fastighets- och landskapsnivå. 

För att ta fram kartunderlagen för kulturvärden har AI-modellen blivit tränad att visa var fångstgropar och kolbottnar kan finnas i skogsmarken. Fångstgropar användes för att fånga vilt från stenålder fram till 1864 då de förbjöds i lag och kolbottnar är rester efter kolframställning. Senare kommer även indikationer på röjningsröseområden, tjärdalar och järnåldersgårdar på Öland och Gotland att publiceras. Röjningsröseområden är områden med stenrösen som är rester efter förhistorisk och historisk odling och tjärdalar är gropar efter tjärproduktion.

För indikationer på skog med naturvärden har AI-modellen tränats på att känna igen naturskogar (nyckelbiotoper och Natura 2000-områden) i Norrland och större delen av Svealand. I södra Sverige behöver AI-modellen utvecklas vidare och det arbetet pågår just nu. 2027 förväntas det finnas ett kartunderlag för hela landet.

Kartunderlagen har tagits fram med hjälp av data från så kallade fjärranalyser där satelliter och flygplan samlat in information. Det gör att materialet kan innehålla osäkerheter och generaliseringar, inte minst på lokal nivå. För att utvärdera kvalitet och användbarhet har en extern referensgrupp granskat materialet, och det har också stämts av mot fältinventeringar samt data från riksskogstaxeringen.

−Vi bedömer att kunskapsunderlagen håller tillräckligt god kvalitet för att vara användbara för skogsägare, myndigheter och andra intressenter. Vi kommer att fortsätta kvalitetssäkringen under 2026 med utökade fältvalideringar, säger Cecilia Ulfhielm, kulturmiljöspecialist på Skogsstyrelsen.

Kartverktyget ”Digitala värden i skog” finns tillgänglig på Skogsstyrelsens webbplats, och fungerar även i mobilen som en webbapp. Kartunderlagen kan också laddas ned för användning i eget GIS-system vilket underlättar för exempelvis ombud vid planering av skogsbruksåtgärder.

−Det är viktigt att tänka på att underlagen visar indikationer på var det troligen finns - eller inte finns - olika värden. De behöver kompletteras med annan information eller fältinventeringar. Underlagen är lämpliga som planeringsunderlag, men bör inte användas direkt för statistik, rapportering eller som enda underlag för beslut, säger Helena Dehlin.