"Made in Europe" – pragmatisk nödvändighet eller farlig protektionism?

Igår var det fyra år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Det motstånd som ukrainarna bjuder är imponerande. Inget annat än en total respekt för Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet är acceptabelt. Det är ukrainarna själv som väljer sin framtid.

I veckan väntas EU-kommissionen presentera ”The Industrial Accelerator Act”, ett lagförslag som syftar till att snabba på klimatomställningen i industrin och stärka europeisk konkurrenskraft. Lagförslaget aviserades redan förra året och industrikommissionär Stéphane Séjournés idé ”Made in Europe” väntas utgöra en betydande del av lagförslaget. Det är också den del som är mest omdiskuterad.

Séjourné argumenterar för en europeisk motsvarighet till ”Made in China” eller ”Buy American”. Mer konkret ser Séjourné framför sig att europeiska företag ges prioritet vid offentliga upphandlingar i EU: ”Wherever public money is spent in Europe, it must contribute to European production and employment.”, menar Séjourné.

Europa är klämt mellan Kinas och USA:s respektive dominans (teknik, ekonomi, försvar osv). Varken Kina eller USA spelar rent spel när det kommer till att favorisera sina egna marknader. Hur ska EU navigera i denna verklighet? Och hur ska vi tänka kring ”Made in Europe”?

EU:s medlemsländer är splittrade kring Séjournés förslag. En del medlemmar, däribland Sverige, tillsammans med Irland, Baltikum, Danmark och Nederländerna är tveksamma och varnar för att dessa ”protektionistiska tendenser” kommer att öka regelbördan och driva investeringar bort från EU. Andra länder ser förslaget som ett pragmatiskt och taktiskt sätt att hantera en ny verklighet.

Att överge ett regelbaserat frihandelssystem tror jag inte är en strategisk eller framkomlig väg att gå – på lång sikt. Men samtidigt kan vi inte hålla oss till gårdagens spelregler när världen har förändrats så mycket. Att prioritera Europa i exempelvis försvarsmaterielupphandlingar är, rätt hanterat, inte bara något som skulle stärka våra ekonomier, det är också strategiskt och säkerhetsmässigt rätt och riktigt. Men vad innebär detta när vi ska handla upp molntjänster för den offentliga förvaltningen och det saknas trovärdiga leverantörer i Europa? Och hur säkerställer vi att ”Made in Europe” inte stöttar icke-konkurrenskraftiga företag och leder till sämre produkter och lägre tillväxt?

Klämt mellan Kina och USA letar nu Europa efter sin roll. En tanke som jag har stött på i såväl tysk som fransk samhällsdiskussion är att Europa har något att lära av länder som Indien, Sydkorea och Australien, alltså ekonomier som i en geopolitisk kontext kallas ”middle powers”. Dessa medelstora ekonomier har lyckats dra nytta av sitt strategiska kapital och har härigenom skapat sig ett betydande inflytande i internationell politik.  I klartext handlar det om att dra nytta av områden, produkter, marknader eller tekniker som är oumbärliga för USA och Kina.

Vad i består EUs strategiska kapital och hur kan vi dra fördelar av detta i vår nya värld? Man behöver inte vara störst och starkast i världen för att ha inflytande eller vara strategiskt relevant. Det räcker att vara strategisk och smart.

Expertgruppen Geostrategic Europe Taskforce publicerade nyligen en intressant rapport ”Re-learning the language of power”, där de har identifierat ett 40-tal områden där Kina är beroende av import från EU, och ett 70-tal områden där USA är beroende av import från EU: exempelvis insulin, med-tech, jordbruksmaskiner, pappersproduktion, osv.

Att ha kunskap om enskilda beroenden eller oumbärligheter baserat på specifika varor eller tjänster är visserligen viktigt, och bör användas taktiskt. Men på ett mer strategiskt plan tror jag att vi måste inse att detta bara är ett första steg. Att ha unika styrkeområden är inte detsamma som att effektivt kunna säkra sina intressen. För detta krävs en politisk vilja att också använda dessa medel – i vissa fall offensivt.

Praktiskt innebära det att vi måste tona ner vårt fokus på Europas sårbarheter och flaskhalsar. EU bör istället på ett strategiskt och målmedvetet sätt prioritera handelspartners, teknologier och investeringar – utifrån säkerhet, resiliens och långsiktiga strategiska intressen. För Kina och USA är Europa faktiskt alltför viktigt för att de ska söka full konfrontation eller helt avstå från samarbete. Detta är en insikt vi inte bara behöver ha, utan aktivt bör jobba med, inte minst genom att investera i våra styrkeområden.  

Vetenskap, teknik och politik hänger ihop på ett helt annat sätt än någonsin tidigare. Vi måste jobba med världen som den är idag utan att tappa sikte på den värld vi vill ha. Strategiskt och långsiktigt verka för en regelbaserad världsordning och en fri handel. Men samtidigt ha koll på vår strategiska oumbärlighet och agera taktiskt i den nya världen.

Det finns en plats för europeiskt inflytande om vi använder handelspolitiken pragmatiskt och taktiskt i dagens geopolitiska läge.  

Tack för att du är en del av IVAs nätverk!

/professor Sylvia Schwaag Serger, vd IVA

Om Sylvia Schwaag Serger

Sylvia Schwaag Serger är vd för IVA och professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Sylvia är en av Sveriges mest erfarna röster inom innovation, teknik och samhällsutveckling. Hon har en gedigen internationell bakgrund och är en efterfrågad expert i medier kring Sveriges konkurrenskraft, framtidens industri, AI, ekonomisk historia och Kina.

Vill du komma i kontakt med Sylvia Schwaag Serger så är du välkommen att kontakta IVAs pressansvarig per.andersson@iva.se, 072-071 39 73. Här kan du läsa mer om Sylvia Schwaag Serger 

Tidigare vd-ord: 

Sverige kan vara EU:s "speedboat" för ökad konkurrenskraft. Våra nordiska regeringschefer argumenterar för ett tätare nordiskt samarbete, inte som ersättning för EU, utan som en speedboat, som kan stärka det europeiska samarbetet genom att gå före med initiativ- och handlingskraft.

Den mellanmänskliga transatlantiska länken är stark. Den transatlantiska länken är inte bruten – den är djupt förankrad genom familjeband, gemensamma värderingar och USA:s avgörande roll i att skapa fred och frihet i Europa efter andra världskriget. Amerikaner och européer förenas av tilltron till demokrati och strävan efter ett gott liv. 

AI- och robotikboomen - vem tar ansvar för att Sverige inte hamnar på efterkälken? Vi ska inte frukta ny teknik – vi ska omfamna de möjligheter den ger. Men det kräver handlingskraft från samhällets samtliga sfärer.

Den ultrasnabba teknikutvecklingen förändrar allt – hur möter vi den? Den tid vi lever i nu är unik och går inte att jämföra med något vi tidigare sett. Det ställer väldigt tuffa krav på beslutsfattare här och nu – inte bara politiker, utan även rektorer för lärosäten, företagsledare och myndighetschefer.

Behöver Sverige en Teknikminister?: När över hundra riksdagsledamöter samlas på IVA för att diskutera vetenskap och framtid, väcks frågor om teknikens roll i demokratin. 

Om osäkerhet: Därför behöver Sverige en vision för teknik och innovation i en osäker värld. 

Prenumerera på IVAs nyhetsbrev

Nyhetsbrevet Aktuellt från IVA skickas varannan tisdag (udda veckor) och ger dig senaste nytt om vad som händer på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), aktuella seminarieinbjudningar, nya IVA-rapporter och andra nyheter och artiklar. 

Registrera dig som prenumerant