Fler heltidsanställda men svårt att rekrytera till öppen fritidsverksamhet

Rapporten ”Kartläggning av den öppna fritidsverksamheten” bygger på en nationell enkätundersökning där 219 av landets kommuner deltog. Den ger en bred bild av utvecklingen inom den öppna fritidsverksamheten, från anställningsformer och kompetensbehov till förvaltningstillhörighet och samverkan med andra aktörer.

– Den öppna fritidsverksamheten har en unik potential eftersom den är kostnadsfri och öppen för alla. Där har alla unga möjlighet att bli inkluderade och få en trygg fritid i ett meningsfullt sammanhang. Att verksamheten har välutbildad personal är en förutsättning för att den öppna fritidsverksamheten ska lyckas, säger Jennie Bloom, chef enheten för arbetsliv, hälsa och fritid, MUCF.

Fler heltidsanställda men svårt att rekrytera kvalificerad personal

Rapporten visar en tydlig förflyttning när det gäller anställningsformer. Andelen heltidsanställda inom öppen fritidsverksamhet är nu uppe i 82 procent, jämfört med 70 procent 2022. Andelen timanställda har minskat från 36 procent år 2019 till 9 procent i dag.

Samtidigt rapporterar många kommuner, särskilt i storstäder och storstadsnära områden, om stora svårigheter att rekrytera personal med rätt utbildning och erfarenhet. Hälften av cheferna i storstäder har haft vakanta tjänster på grund av rekryteringsproblem. Låg lön, deltidstjänster och arbetstid på kvällar och helger lyfts fram som hinder, liksom fritidsledaryrkets låga status.

Samverkan fungerar bättre

Ett tydligt trendbrott gäller samverkan med andra samhällsaktörer. Andelen chefer som upplever att samverkan med exempelvis skola, socialtjänst och polis fungerar bra eller utmärkt har ökat kraftigt sedan 2019. I dag anger 93 procent att samverkan med polisen fungerar bra, en ökning från 67 procent år 2019. I intervjuer med chefer lyfter de att kommunernas brottsförebyggande arbete och ökade fokus på unga i riskzon har stärkt samarbetet.

Ungas delaktighet och inflytande behöver utvecklas

2019 ansåg cheferna att personalen hade mest kompetensutvecklingsbehov av inkluderande arbetssätt för unga med funktionsvariation och unga hbtqi-personer, nu är det störst behov av kunskap och metoder för ungas delaktighet och inflytande. Över 60 procent av cheferna efterlyser mer kunskap och metoder för att arbeta med ungas inflytande och delaktighet i verksamheten. Lika många efterfrågar också bättre metoder för att analysera och utveckla verksamheten, samt kunskap om att tidigt upptäcka psykisk ohälsa eller destruktivt beteende hos unga.

– Ungas delaktighet behövs för att påverka samhället här och nu och är avgörande för att skapa framtidens samhälle. Det går att öka ungas delaktighet i samhället och att kunskap och metoder inom det arbetet efterfrågas är en viktig insikt från rapporten, säger Stefan Holmgren, chef avdelningen för kunskapsstöd, MUCF.

Förvaltningstillhörighet spelar roll

För första gången har MUCF även undersökt vilken förvaltning den öppna fritidsverksamheten tillhör och om det påverkar verksamheten. Resultaten visar att hälften tillhör kultur- och fritidsförvaltningar. Näst vanligast i storstäder är att verksamheten ligger under social- eller utbildningsförvaltning. Chefer säger i intervjuer att den öppna fritidsverksamhetens frågor riskerar att försvinna i de stora utbildnings- och socialförvaltningarna.

Om rapporten

Rapporten bygger på en enkät till verksamhetsnära chefer som ansvarar för den öppna fritidsverksamheten i kommunerna. 219 av landets kommuner svarade. Undersökningen har kompletterats med intervjuer med tio verksamhetsnära chefer. MUCF genomför regelbundet kartläggningar av den öppna fritidsverksamheten för att följa utvecklingen över tid.

Med öppen fritidsverksamhet menas verksamhet som riktar sig till unga på deras fritid, ofta i form av ungdoms- och fritidsgårdar eller mobila verksamheter. Verksamheten är i grunden kostnadsfri och bygger på frivilligt deltagande.