Ökat förtroende för sjukhusen i Uppsala län

-Det är välkommet att länsbornas tillit till sjukvården ökar. Men vi är inte nöjda förrän alla känner att vården finns där när den behövs, säger Helena Proos (S), regionstyrelsens ordförande.

Hälso- och sjukvårdsbarometern är en årlig nationell undersökning från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som visar hur människor lokalt och i Sverige uppfattar hälso- och sjukvården. Den nu aktuella undersökningen genomfördes under två perioder år 2025 (se fakta nedan) genom en mix av webbenkät och telefonintervjuer. I Uppsala län svarade 2 123 invånare, från 18 år och uppåt.

Förtroendet för sjukhusen har ökat (75 procent) jämfört med föregående års undersökning (71 procent). Samma uppgång ses i riket i stort, men förtroendet är högre i Uppsala län jämfört med genomsnittet i riket (73 procent). Förtroendet för vårdcentralerna i Uppsala län (68 procent) är högre än genomsnittet i riket (63 procent), det är en marginell uppgång från föregående års undersökning. Däremot har förtroendet för hälso- och sjukvården som helhet minskat i både Uppsala län och i riket jämfört med föregående års undersökning.

-Det är glädjande att så många känner förtroende för sjukvården i Region Uppsala. Vi har och har haft utmaningar, men det sker ett systematiskt arbete för att förbättra och jag har tillit till att det fortsätter att ge resultat, säger Neil Ormerod (V), sjukhusstyrelsens ordförande. 

70 procent av invånarna i länet anser att väntetiderna till vårdcentralerna är rimliga, det är en ökning från föregående års undersökning (64 procent) samt högre än genomsnittet i riket (68 procent). Färre i Heby kommun (59 procent) och Tierp kommun (55 procent) anser att väntetiderna är rimliga. Något fler i Håbo (76 procent), Östhammar (76 procent) och Älvkarleby (73 procent) kommun anser att väntetiderna är rimliga. Dock anser en lägre andel av länets invånare anser att väntetider till sjukhus är rimliga (53 procent), även om andel instämmande ökat sedan föregående år (49 procent).

Undersökningen visar också att 89 procent av Uppsala läns befolkning anser sig ha tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver. Den äldre befolkningen anser detta i högre grad än de yngre, och kvinnor anser det i högre utsträckning än män. Flera av länets kommuner har samma nivå som genomsnittet i länet. Men något färre i Heby kommun (85 procent) och något fler i Knivsta kommun (93 procent) och Enköpings kommun (91 procent) anser att de har tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver.

60 procent av invånarna i länet uppfattar att vården ges på lika villkor, uppfattningen skiljer sig dock åt mellan män och kvinnor. 66 procent av männen uppfattar att vården ges på lika villkor, men endast 55 procent av kvinnorna.

Merparten av länets invånare, 83 procent, instämmer i att det är positivt att läkare eller annan vårdpersonal diskuterar deras levnadsvanor (exempelvis bruk av alkohol och tobak). Det är högre än genomsnittet i riket (80 procent) och tillsammans med Region Halland så har Region Uppsala högst andel som är positivt inställda till att diskutera levnadsvanor med vårdpersonal.  

Fakta Hälso- och sjukvårdsbarometern 2025

Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell undersökning som avser att fånga befolkningens attityder till, förtroende för och uppfattning om svensk hälso- och sjukvård.

Datainsamlingen för 2025 års undersökning har genomförts i två omgångar; 2 april - 4 juni samt 27 september – 23 november. Sammanlagt har 53 025 personer över 18 år i hela landet svarat på enkäten som genomfördes med mixad datainsamlingsmetod.

Hälso- och sjukvårdsbarometern finns att läsa i sin helhet med samtliga resultat på SKR:s webbplats, se länk nedan i pressmeddelandet.