Det kan Sverige lära av Ukrainas drönarindustri

– Sverige behöver ett innovationssystem som kan ställa om och leverera snabbare. Ukrainas erfarenheter visar att vi behöver enklare upphandlingsregler, digitala plattformar som ger nya aktörer en chans och att staten även vågar satsa på små snabbfotade företag, säger professor Sylvia Schwaag Serger, vd för IVA.

Ukrainas framgångar: Innovation under extrem press

Efter Rysslands invasion 2022 ökade antalet ukrainska företag i drönarproduktion till cirka 2 500. Det var de nya småföretagen som drev denna expansion, inte de stora spelarna. Några av de viktigaste framgångsfaktorerna var:

• Slagfältet som innovationsplattform. Ukraina skapade ett unikt system där feedback från frontlinjen direkt påverkade produktutvecklingen. Drönare testades, utvärderades och ändrades i realtid, vilket gjorde innovationsprocessen mycket snabbare än tidigare.
• Digitala innovationsplattformar. Statliga digitala plattformar som Brave1 och DOT-Chain Defense blev nya marknadsplatser där startups och entreprenörer snabbt kunde prova lösningar, få statlig validering och öka produktionen.
• Spridd produktion som tål störningar. Genom att sprida produktionen och dela upp den i mindre delar blev systemet mer robust mot attacker och leveransproblem.
• Civilsamhällets roll. Volontärer och ideella organisationer hjälpte till med produktion, finansiering och kunskap – och kompletterade statliga och privata aktörer när de var överbelastade.

Åtgärdsförslag: Så kan Sverige stärka sin innovationsförmåga

Studien rekommenderar att länder som Sverige vidtar vissa konkreta åtgärder för att förbättra sin innovationsförmåga:

• Förenkla offentlig upphandling. Upphandlingsprocessen måste bli enklare så att små och medelstora företag kan delta. Börja med små pilotkontrakt som kan skalas upp efter utvärdering.
• Satsa på digitala innovationsplattformar. Utveckla statliga plattformar som möjliggör snabb testning, validering och uppskalning av nya lösningar, inspirerat av Ukrainas framgångsrika system.
• Dela risker för att underlätta uppskalning. Staten bör i högre grad hjälpa till att minska resursbrister och dela risker så att innovativa företag kan växa och nå industriell skala.

Om studien

"Wartime Industrial Dynamics and Resilience – How to Promote Entrepreneurship and Innovation During Crises" är framtagen av Maryna Brychko, ekonomiedoktor och seniorforskare vid Blekinge tekniska högskola och Pontus Braunerhjelm, IVA-ledamot och professor i nationalekonomi vid Blekinge tekniska högskola på uppdrag av IVAs Entreprenörskapsakademi. Den baseras på data från ukrainska företag inom drönarsektorn från 1991 till 2025, och täcker tre perioder: före kriget, hybridkrigsfasen 2014–2022 och efter den fullskaliga invasionen 2022.

Läs mer och ladda ner kunskapsöversikten här

Missa inte seminariet: Innovation i kristid – vad kan Sverige lära av Ukraina?

Vad har varit avgörande för att lyckas driva innovation, entreprenörskap och beredskap under extrema förhållanden – och vad kan det lära oss i Sverige och övriga Europa? Torsdag 26 mars 2026 kl. 15:00 - 17:00. Läs mer och anmäl dig här