Bara var femte ung känner sig delaktig: Nu öppnar anmälan till Riksdagsskolvalet 2026

– Nu är det hög tid att på allvar satsa på att bygga ett samhälle där unga inte bara säger att demokrati är viktigt – utan också känner att de är en del av den. Skolval är en unik möjlighet att förändra ungas tillit till och delaktighet i demokratin. Skolan har ett tydligt demokratiuppdrag och det borde vara en självklarhet för alla skolor att anmäla sig till Riksdagsskolvalet, säger Magnus Jägerskog, generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

9 av 10 unga tycker att det är viktigt att leva i ett demokratiskt land och 7 av 10 unga är nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige. 8 av 10 tycker att det är viktigt att medborgare sätter sig in i hur landet styrs. Det signalerar samhällsengagemang och demokratisk medvetenhet. Många unga har också en positiv syn på sin egen politiska kompetens då 7 av 10 upplever att de vet vad de tycker om viktiga samhällsfrågor. Samtidigt minskade ungas valdeltagandet i förra riksdagsvalet för första gången på 20 år. Det är också stora skillnader i valdeltagande beroende på de socioekonomiska förutsättningarna i området där unga bor. Det visar MUCF:s rapport "Fokus 25 – Olika plats – olika liv".

Riksdagsskolvalet 2026 är en chans för elever att lära sig hur det går till att rösta, men också ett tillfälle att lyfta demokratiarbetet i skolan. Skolvalet är ett verktyg som stärker kunskap, engagemang och framtida valdeltagande. Utvärderingar av tidigare skolval visar att nästan 7 av 10 elever tycker att de efter skolvalet har bättre koll på hur de kan vara delaktiga i demokrati och politik och nästan varannan har blivit mer intresserad av politik. Lärarna håller med: 9 av 10 lärare tycker att skolvalet gjort skillnad för ungas förståelse för demokrati och politik.

Omkring hälften av landets skolor anmälde sig till Riksdagsskolvalet 2022. I var tionde kommun anmälde sig ingen skola. Alla elever får alltså inte samma chans att delta.

Rapporter från tidigare skolval visar också att skolvalet är speciellt viktigt för elever som inte talar om demokrati och politik hemma, elever med särskilda behov, yngre elever eller de som inte har erfarenhet av demokrati från sina hemländer. Unga födda utomlands tycker i högre grad än övriga elever att deras kunskap om demokrati och politik har ökat tack vare skolvalet.

– Alla elever har samma rätt att få lära sig om det politiska systemet, politiska partier och hur de själva kan påverka. Skolan är den enda arena där vi kan nå alla – därför måste demokrati vara en naturlig del av undervisningen, säger Magnus Jägerskog.  

Fakta skolval

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har återigen fått regeringens uppdrag att anordna skolval för Sveriges elever i högstadiet och gymnasiet i samband riksdagsvalet. Riksdagsskolvalet 2026 genomförs 24 augusti - 4 september och avslutas med en valvaka där resultatet presenteras. Det är kostnadsfritt att delta i Riksdagsskolvalet och det är öppet för alla högstadie- och gymnasieskolor.

MUCF har haft regeringens uppdrag att arrangera skolval i samband med riksdagsvalet sedan 2002 och sedan 2014 i samband med val till Europaparlamentet. Sedan det första nationella skolvalet hölls 2002 har skolval resulterat i över 2,3 miljoner elevröster. 2022 röstade nära 400 000 elever på skolor i 259 av landets 290 kommuner i skolvalet. 4 av 5 elever på de skolor som deltog valde att göra sin röst hörd. I EU-skolvalet 2024 fick 155 000 elever på 366 skolor chansen att rösta, 55,3 procent valde att göra det. 5 av 10 kommuner hade skolor som deltog i EU-skolvalet, jämfört med 9 av 10 vid senaste Riksdagsskolvalet.