Textilmuseet

Ny bok om svensk konfektionsindustri: ”När man sydde kläder på fabrik”, av Textilmuseets Johannes Daun

25.10.2022 10:29:00 CEST | Textilmuseet | Pressmeddelande

Dela

Idag förekommer nästan ingen klädproduktion i svenska fabriker. De kläder vi köper är sydda utomlands, oftast i Sydostasien. Det är då svårt att föreställa sig att det för 70 år sedan, på 1950-talet, fanns över 700 fabriker i Sverige som sydde kläder. På dessa så kallade konfektionsfabriker arbetade tiotusentals personer, främst kvinnor. Historikern Johannes Daun, 1:e antikvarie på Textilmuseet, berättar om hur denna guldålder för svensk konfektionsindustri uppstod och tedde sig, likaså hur allt sedan slog över i kris och nedläggningar, i boken När man sydde kläder på fabrik.

Sömmerskor på Libo-konfektion, Borås 1943
Sömmerskor på Libo-konfektion, Borås 1943

Daun beskriver boken som en historik över ett yrke och en industri:

– Boken har två perspektiv. För det första att beskriva arbetet på konfektionsfabrikerna. Kvinnodominansen, lönerna, maskinerna och arbetsmiljön. För det andra undersöks branschen i ett industrihistoriskt sammanhang. Vilka var företagen? Hur skilde sig konfektionsindustrin från andra industrigrenar, vad fick branschen att blomstra och vad orsakade krisen? Konfektion blir då som ett exempel på hur industrisamhället Sverige utvecklades i stort, säger Johannes Daun.

Konfektionsindustrin var den mest kvinnodominerade av alla industrigrenar. Här fick arbetarkvinnor sitt levebröd och här kunde kvinnor göra karriär som tjänstepersoner och chefer. Konfektionsindustrins historia är därför ett viktigt stycke kvinnohistoria.

Historiska perspektiv är även betydelsefulla för dagens företagare, säger Johannes Daun:

– Till skillnad från exempelvis stålindustrin, som bestod av ett fåtal företag med jätteanläggningar, var konfektionsindustrin fördelad på många mindre fabriker. Hundratals företag var bara en sorts underleverantörer åt de övriga. Länge var också privatpersoner som sydde hemifrån en enormt viktig del av produktionen. Denna struktur skapade flexibla företag som kunde anpassa sig efter säsong och snabbt erbjuda nytt sortiment. Det finns lärdomar att dra av denna struktur, särskilt idag då lokal tillverkning, småskalighet och flexibilitet efterfrågas allt mer. Dagens modeföretag har stor nytta av att känna till sin egen historia. Under halva 1900-talet var det var riktigt lönsamt att bedriva klädsömnad i Sverige, så vad gjorde man rätt på den tiden?

När man sydde kläder på fabrik är upplagd i två delar. I den första delen beskrivs konfektionsindustrins historia i Sverige från 1800-talet fram till krisåren under sent 1900-tal. I den andra delen fördjupas olika teman, till exempel hur arbetsfördelningen på fabrikerna såg ut, sysselsättningen, kvinnodominansen, löner, arbetsmiljö och försäljning.

Historikern Johannes Daun arbetar på Textilmuseet, ett jubilerande museum som bildades i Borås för 50 år sedan, 1972. Merparten av exemplen och fördjupningarna i boken är också hämtade från Borås med omnejd, området som länge var centrum för svensk konfektionsindustri.

– På så vis blir detta inte bara en historik över ett yrke och en industri, det blir även studie av Borås historia som textilstad, säger Daun, som även skrivit en doktorsavhandling i historia om Borås.

Arbetet med boken har skett parallellt med att Textilmuseet öppnade en ny utställning om 1900-talets konfektionsmode, Kläder & Couture. Företaget som står i centrum i utställningen, Bröderna Magnusson Damkonfektionsfabrik, får också en framträdande plats i Dauns bok:

– Genom att låta exempel från ett och samma företag återkomma i boken framträder en djupare helhetsbild. Av bevarade räkenskaper, skisser och andra källor har jag kunnat följa varje steg i arbetet på Bröderna Magnussons fabrik för 70 år sedan, säger Johannes Daun.

När man sydde kläder på fabrik: Svensk konfektionsindustri cirka 1900–1980, ges ut på Bokförlaget Daidalos. Boksläppet äger rum på Textilmuseet den 24 november 2022, kl 17:00.

För recensionsexemplar och beställningar av böcker, kontakta Bokförlaget Daidalos på kundservice@daidalos.se / www.daidalos.se.

Kontakt:
Johannes Daun
1:e antikvarie
johannes.daun@boras.se
033-35 89 66

Kontakter

Bilder

Ett av Nordens ledande museer inom textil

Textilmuseet är ett av Nordens ledande museer inom textil och mode med samlingar av kläder, tyger, textilmaskiner m.m. Basutställningen Textil Kraft berättar om textil produktion, medan tillfälliga utställningar varierar från mode, design, konst och hantverk till teknik, forskning, hållbarhet och smarta textilier. Textilmuseet är placerat i Textile Fashion Center - ett centrum för utbildning, forskning, entreprenörskap och upplevelser inom textil och mode i Sveriges textila huvudstad Borås.

Följ Textilmuseet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Textilmuseet

Linea Matei: ’Ser du mig’26.8.2025 09:02:00 CEST | Pressmeddelande

Det är något utöver det vanliga att kliva in i utställningshallen. Textila medmänniskor, tunga kroppar i glansig satin är fullt upptagna med olika förehavanden i rummet. En tom stol bjuder in dig att slå dig ner i något som ser ut som ett pågående terapisamtal. Storleken på de textila skulpturerna relaterar till vår mänskliga skala och förskjuter hela tiden uppfattningen om att vara den större eller mindre personen i rummet. Vi lever jämte varandra men med så olika förutsättningar. Olika liv, olika verkligheter. Ändå möter vi varandra. Detta är frågor som konstnären Linea Matei ställer och utforskar genom sina textila skulpturer. 'Ser du mig' bjuder in till reflektion över vem man är och hur vi ser och formas av varandra. Skulpturerna, de klädda tunga kropparna, bjuder på igenkänning, och förmanar oss till ömhet och empati. Linea Matei, född 1990. Textilkonstnär baserad I Stockholm. Hennes mångkulturella bakgrund, en pappa från Rumänien och en tornedalsk mamma från Kiruna, har berikat

Sven Fristedt – Mästare i mönster, visas på Textilmuseet i höst9.6.2025 10:00:00 CEST | Pressmeddelande

Utställningen bjuder på en färgstark upplevelse med karaktäristiska tyger, mönster, skisser och objekt skapade av en av Sveriges mest tongivande formgivare. Ända sedan 1958 har Svens originella mönster prytt gardiner, soffor, dukar och påslakan i åtskilliga hem och hans allsidiga produktion väcker igenkänning hos många. Under flera decennier var Sven formgivare för bland andra Borås Wäfveri AB och IKEA, men även till flera av Katja of Swedens kollektioner. Under den svenska tekoindustrins storhetstid exporterades hans mönster över hela världen. ”Vi är glada att få visa vandringsutställningen om Sven Fristedt i Borås. Under många år var han knuten till Borås Wäfveri och har varit en inspirerande och orädd designer som visat vägen för nya uttryck inom textil formgivning ” säger Jakob Brandqvist, intendent på Textilmuseet Sven Fristedt är född 1940 och har varit verksam i Skåne sedan 20-årsåldern. Sven Fristedt – Mästare i mönster är en retrospektiv utställning om Svens långa och breda ko

Modearv – Ny bok samlar röster om mode och kulturarv11.12.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande

Kan historiska perspektiv på kläder och mode hjälpa oss att bättre förstå dagens samhälle? Och hur förhåller vi oss till spåren av det förflutna? Det är några av frågorna som de elva författarna till boken Modearv: essäer om kläder, kulturarv och samhälle, tar sig an i en bok som ges ut i januari 2025. Under senare år har mode, kläder, textil och dess samhälleliga roll fått allt större synlighet i den offentliga debatten och samtidskulturen. Antologin Modearv handlar om dessa frågor, men här adderas dessutom historia och kulturarv som perspektiv. Historikern Johannes Daun på Textilmuseet är initiativtagare och redaktör för boken. Han berättar: - Jag har, precis som många andra, noterat ett växande allmänt intresse för kläder och mode som ett samhälleligt och kulturellt fenomen. Men jag tycker det har behövts fler perspektiv, i det här fallet den roll som historia och kulturarv spelar för hur vi förstår dagens modesystem. Så jag kontaktade några kunniga kollegor, med frågan om vi skulle

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye