Vad händer med EU när världen förändras?

För drygt en vecka sedan vaknade vi till ett nytt krig i Mellanöstern. USA och Israel genomförde en attack mot Iran som kritiseras utifrån frånvaron av folkrättsligt stöd. Men samtidigt är en tyrann störtad och ett reellt kärnvapenhot signifikant försvagat. Oavsett vad man tycker är händelserna ytterligare en påminnelse om att vi har en helt ny geopolitisk situation att hantera. Världen är inte som den har varit. Den regelbaserade ordningen är över.

Det finns en ökad insikt om europeiska länders och kontinentens minskande betydelse och inflytande över den nya världsordningen och om behovet av EU (och Europa) att agera samlat. Samtidigt verkar det vara mer politiskt lönsamt för nationella regeringar på hemma plan att klaga på Bryssel eller argumentera för nationella särlösningar än att jobba för ett mer enat, effektivt och därmed starkare, Europa (ekonomiskt, militäriskt, utrikespolitiskt).

EU har svårt att tävla med USA och Kina när det kommer till teknologisk och ekonomisk styrka. Och avsaknaden av gemensam politisk linje i avgörande frågor är smärtsam. Jag har tidigare resonerat positivt kring ”Coalitions of the Willing” eller “speedboats”, alltså tillfälliga grupperingar av europeiska länder eller andra aktörer som går före. Den senaste veckans kris visar nödvändigheten av detta. Men är det dödsstöten för det europeiska projektet, eller är det rent av räddningen?

Om ett par veckor presenterar EU-kommissionen en ny bok där jag är en av redaktörerna: ”Capitalism, Sustainability and Democracy”. En del av er läsare noterar säkert blinkningen till Schumpeters standardverk ”Capitalism, Socialism and Democracy”, där begreppet kreativ förstörelse för första gången introducerades till en bredare publik. 

Bokens undertitel är ”Future proofing the European model” och vi föreslår en rad reformer i syfte att stärka EU:s geopolitiska och ekonomiska position. 

Europeiska unionens modell skiljer sig från både USA:s och Kinas i flera bemärkelser. EU är en överstatlig marknadsekonomi med långtgående sociala välfärdsambitioner, men saknar en fungerande inre marknad (t.ex. för tjänster och kapital). Unionen brottas med fallande konkurrenskraft, avtagande teknologisk styrka, försvagade ekonomiska muskler och minskat globalt inflytande. Detta gör något med vår självbild.

Samtidigt argumenterar vi för att Europa är den enda regionen och det enda internationella samfundet som har potentialen att få ihop tre krafter till en ömsesidigt förstärkande relation: kapitalismen (eller marknadskrafter), hållbarhet (grön och social) och demokrati.

För att Europa skall kunna förverkliga sin potential föreslår vi en modernisering av Lissabonfördraget i syfte att snabba på beslutsfattandet och processerna. Ett mer snabbfotat EU är avgörande för att kunna agera handlingskraftigt framöver.

Vi föreslår också reformer inom flera områden som syftar till att stärka unionens konkurrenskraft: en storskalig AI-omställning, ett förnyat innovationssystem som integrerar civila och militära FoU-investeringar, en nyindustrialisering med regionalt fokus, en effektiv investeringsplan för grön teknik med syftet att dra fördelar av USA:s minskade fokus på hållbarhet.

Vi pekar kanske framförallt på en bättre fungerande inre marknad som avgörande för Europas (och särskilt små ekonomiers) framtida konkurrenskraft, säkerhet och välfärd.
Slutsatsen är att EU behöver en systemförändring på djupet. Jag tror att EUs medborgare förväntar sig det. Det folkliga stödet finns redan här. Kanske är det så att krisinsikten har kommit tidigare till oss medborgare än till våra politiska ledare?

Som Jean Monnet, en av grundarna till Europeiska unionen sade: “People only accept change when they are faced with necessity and only recognize necessity when a crisis is upon them.” 

Om Sylvia Schwaag Serger

Sylvia Schwaag Serger är vd för IVA och professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Sylvia är en av Sveriges mest erfarna röster inom innovation, teknik och samhällsutveckling. Hon har en gedigen internationell bakgrund och är en efterfrågad expert i medier kring Sveriges konkurrenskraft, framtidens industri, AI, ekonomisk historia och Kina.

Vill du komma i kontakt med Sylvia Schwaag Serger så är du välkommen att kontakta IVAs pressansvarig per.andersson@iva.se, 072-071 39 73. Här kan du läsa mer om Sylvia Schwaag Serger 

Tidigare vd-ord: 

"Made in Europe" – pragmatisk nödvändighet eller farlig protektionism? Vad i består EUs strategiska kapital och hur kan vi dra fördelar av detta i vår nya värld? Man behöver inte vara störst och starkast i världen för att ha inflytande eller vara strategiskt relevant. Det räcker att vara strategisk och smart.

Sverige kan vara EU:s "speedboat" för ökad konkurrenskraft. Våra nordiska regeringschefer argumenterar för ett tätare nordiskt samarbete, inte som ersättning för EU, utan som en speedboat, som kan stärka det europeiska samarbetet genom att gå före med initiativ- och handlingskraft.

Den mellanmänskliga transatlantiska länken är stark. Den transatlantiska länken är inte bruten – den är djupt förankrad genom familjeband, gemensamma värderingar och USA:s avgörande roll i att skapa fred och frihet i Europa efter andra världskriget. Amerikaner och européer förenas av tilltron till demokrati och strävan efter ett gott liv. 

AI- och robotikboomen - vem tar ansvar för att Sverige inte hamnar på efterkälken? Vi ska inte frukta ny teknik – vi ska omfamna de möjligheter den ger. Men det kräver handlingskraft från samhällets samtliga sfärer.

Den ultrasnabba teknikutvecklingen förändrar allt – hur möter vi den? Den tid vi lever i nu är unik och går inte att jämföra med något vi tidigare sett. Det ställer väldigt tuffa krav på beslutsfattare här och nu – inte bara politiker, utan även rektorer för lärosäten, företagsledare och myndighetschefer.

Behöver Sverige en Teknikminister?: När över hundra riksdagsledamöter samlas på IVA för att diskutera vetenskap och framtid, väcks frågor om teknikens roll i demokratin. 

Prenumerera på IVAs nyhetsbrev

Nyhetsbrevet Aktuellt från IVA skickas varannan tisdag (udda veckor) och ger dig senaste nytt om vad som händer på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), aktuella seminarieinbjudningar, nya IVA-rapporter och andra nyheter och artiklar. 

Registrera dig som prenumerant