Livstids fängelse för mord är vanligare efter lagändring

Lagändringen år 2020 syftade till att skärpa straffet för mord i Sverige, genom att livstids fängelse ska användas i betydligt större utsträckning. Regeringen gav därefter i uppdrag till Brå att utvärdera effekten av lagändringen och den visar en tydlig ökning av andelen dömda till fängelse på livstid för mord som begåtts efter den 1 januari 2020.

Bland gärningspersoner som är 21 år eller äldre har andelen livstidsstraff bland fängelsedömda för fullbordat mord ökat från en dryg femtedel till mer än hälften (från 22 till 53 procent) och skillnaden kan kopplas lagändringen.

– Förändringen är mycket tydlig för både partnermord och mord i kriminell miljö, där nära sju av tio har dömts till fängelse på livstid efter lagändringen. Störst skillnad ses dock för mord i marginaliserade kretsar, där livstidsstraff sällan var aktuellt innan lagändringen 2020 men nu förekommer i mer än 40 procent av fallen, säger Klara Hradilova Selin, utredare på Brå.

Jämfört med äldre gärningspersoner är andelen livstidsdömda efter lagändringen ännu större bland 18–20-åringar (63 procent), vilka tidigare inte kunde dömas till fängelse på livstid.

– Det handlar i hög grad om att ungdomsreduktionen dessutom har begränsats för denna grupp. Det gör att de numera kan dömas till samma straff som äldre gärningspersoner när det gäller allvarliga brott, säger Lisa Westfelt, utredare på Brå.

Efter lagändringen har livstidsstraff, i enstaka fall, dömts ut även för försök och medhjälp till mord, något som inte förekom tidigare. De tidsbestämda straffen för mord har blivit något längre, samtidigt som differentieringen över straffskalan har minskat.

Fakta
Den 1 januari ändrades bestämmelsen om mord i 3 kap. 1 § BrB med syftet att fängelse på livstid ska dömas ut i betydligt större utsträckning. Denna studie är resultatet av det regeringsuppdrag som Brottsförebyggande rådet (Brå) fick i regleringsbrevet för 2024, enligt vilket Brå skulle analysera om ändringen gav önskad effekt.  

Studiens empiriska del baserar sig på 1) lagföringsuppgifter från Brås statistikverksamhet, 2) Brås forskningsmaterial om dödligt våld och 3) intervjuer med domare, åklagare och försvarsadvokater. Den studerade perioden omfattar analyser av brott från fyra år före reformen och fyra år efter den (2016–2023).

Kontakt

Klara Hradilova Selin, utredare: klara.selin@bra.se, 08-527 58 408