Generativ AI verkar göra det svårare för unga att få första jobbet

Den nya studien tyder på att förändringarna på arbetsmarknaden inte främst handlar om att jobb försvinner, utan om vem som får dem. Den sammanlagda nedgången i platsannonser hänger framför allt ihop med en svagare konjunktur – inte med AI.

Men bakom den utvecklingen syns ett mönster: yngre arbetstagare har fått svårare att ta sig in i yrken där AI används mycket.

– Vi ser en påtaglig nedgång i sysselsättning bland unga, vilket åtminstone delvis verkar kunna härledas till framkomsten av generativ AI. Nedgången är särskilt tydlig för yrken som är exponerade mot AI, som mjukvaruutvecklare och kundtjänstpersonal, säger Magnus Lodefalk, docent och lektor i nationalekonomi vid Örebro universitet och affilierad forskare till Ratio.

Studien bygger på svenska registerdata för hela arbetskraften mellan 2019 och juni 2025. Inom samma arbetsgivare minskade anställningarna i AI-exponerade yrken för personer mellan 22 och 25 år med 6,5 procent jämfört med mindre exponerade yrken efter lanseringen av ChatGPT. Samtidigt ökade anställningarna för personer över 50 år i samma yrken med 1,5 procent.

Mönstret är tydligt: ju yngre arbetstagare, desto större negativ effekt.

– Våra preliminära resultat tyder på att generativ AI inte i första hand minskar antalet jobb, utan förändrar sammansättningen av vilka som har dem. I AI-exponerade yrken ser vi en relativ minskning för unga, men inte för äldre. Det pekar mot att AI framför allt påverkar vägen in på arbetsmarknaden, säger Magnus Lodefalk.

Forskarna pekar på behovet av nya vägar in på arbetsmarknaden för unga, till exempel genom AI-integrerade yrkeshögskoleutbildningar och praktikplatser.

Studien är ett samarbete mellan Magnus Lodefalk och Lydia Löthman (Örebro universitet), Erik Engberg (Örebro universitet och Ratio), samt Michael Koch (Aarhus University och Kiel Institut für Weltwirtschaft). Forskningen bedrivs inom AI-Econ Lab och det WASP-HS-finansierade forskningsklustret AISCAF.

Läs studien här.