Håll Sverige Rent

Tonvis med förlorade fiskeredskap bärgade ur Östersjön

18.3.2026 08:30:00 CET | Håll Sverige Rent | Pressmeddelande

Dela

Nästan 9 000 meter spöknät och över två ton förlorad fiskeutrustning har tagits upp ur Östersjön inom det internationella miljöprojektet Re:Fish. Under tre år har Håll Sverige Rent tillsammans med projektpartners i Finland och Estland arbetat för att minska problemet med övergivna fiskeredskap och sprida kunskap till fritidsfiskare och allmänhet.

Nästan 9000 meter spöknät och drygt 2 ton annan förlorad fiskeutrustning har tagits upp från Östersjön.
Nästan 9000 meter spöknät och drygt 2 ton annan förlorad fiskeutrustning har tagits upp från Östersjön. Foto: Emmy Ahlén / Vrakdykspensionatet

Övergivna, förlorade eller dumpade fiskeredskap, så kallade spöknät, utgör en allvarlig fara för fåglar, däggdjur och fiskar som riskerar att fastna, svälta eller drunkna. Eftersom redskapen ofta är tillverkade av plast bidrar de dessutom till den ökande mängden plast i haven. Plasten faller sönder till mikroplast och kemikalier frigörs till vattnet vilket skadar havsmiljön ytterligare. 

– Spöknät och annan förlorad utrustning är ett dolt men allvarligt miljöproblem i Östersjön. Genom att både städa upp och arbeta förebyggande kan vi minska mängden plast i havet och skydda det marina livet, säger Eva Blidberg, sakkunnig på Håll Sverige Rent. 

Tonvis med övergiven fiskeutrustning har tagit upp från havet  

Under tre år har Håll Sverige Rent, Finlands miljöcentral, Håll Skärgården Ren (Finland) och Tartu universitet (Estland) samarbetet i EU-projektet Re:fish för att hantera problemet med uttjänta, övergivna och förlorade fiskeredskap i Östersjön.

Genom samordnade draggningar och dykinsatser har 228 kvadratkilometer kustvatten i Östersjön rensats. Insatserna resulterade i att 8 763 meter nät och 2 044 kilo förlorad fiskeutrustning, så som fiskedrag, linor, sänken och ryssjor, togs upp.  

– Vid draggningarna av fiskenät i Finland har det följt med både fisk, fågelskelett och hårdbottenlevande organismer som till exempel musslor, säger Eva Blidberg.  

Projektet samlade även in 1 237 kilo annat skräp från Östersjön och omkringliggande stränder. Dessa insatser bidrog inte bara till att återställa marina livsmiljöer utan förhindrade också långsiktiga miljöskador. Genom projektet etablerades även återvinningsstationer för uttjänt fiskeutrustning i Finland och Estland. 

Skräpdyk i Sverige

I Sverige genomfördes även särskilda skräpdyk i Trosa, Nyköpingsån och vid Stockholms ström där förlorad fiskeutrustning, och en del annat skräp, bärgades från botten.
 
– Att öka medvetenheten om spökfiske bland sportfiskare och allmänheten har varit centralt i projektet. Vid våra skräpdyksevent mötte vi många nyfikna människor och kunde prata om hur vi tillsammans kan minska risken att fiskeutrustning blir kvar i sjöar och hav, säger Eva Blidberg.

Skräpfynd från eventet i Stockholms ström Världshavsdagen 8 juni 2025. Foto: Marcus Gustavsson

Läs mer  

Ökad kunskap och medvetenhet 

Samtidigt som städinsatserna gett tydliga resultat har Re:Fish- projektet också lagt stor vikt vid kunskapsutbyte med fritidsfiskare, samverkan med olika aktörer och anpassning till policy och lagstiftning. Under projektets gång nådde informationskampanjer och evenemang över 8,6 miljoner människor i Finland, Sverige och Estland och bidrog till att stärka ansvarsfulla beteenden inom fritidsfisket. 

Enkätundersökningar genomfördes för att bättre förstå fritidsfiskares attityder och beteenden kring förlust av fiskeutrustning. Det framkom bland annat att många fritidsfiskare ser rätt utrustning och tekniska lösningar som nyckeln till att undvika att fiskeredskap förloras.  

Resultaten, tillsammans med insikter från workshops där myndigheter, organisationer, återförsäljare och producenter deltog, ger en stark grund för mer effektiva framtida strategier och policyarbete. Resultaten ger också vägledning kring efterlevnaden av EU:s engångsplastdirektiv.

Projektrapporter kommer att publiceras på Central Baltic-programmet och projektpartnernas webbplatser under sommaren 2026. 

En modell för gränsöverskridande samarbete 

Sekretariatet för EU:s Interreg Central Baltic-rogram har lyft fram Re:Fish som “ett starkt exempel på praktiskt miljöarbete som kombinerar konkreta uppstädningsinsatser med förebyggande åtgärder och medborgarengagemang”. Projektets styrka ligger i det gränsöverskridande samarbetet där myndigheter, forskare, fritidsfiskare och unga från tre länder har samverkat för att dela kunskap och skala upp lösningar. 

Finlands miljöcentrals rapporteringstjänst Rosgis, som det har spridits information om inom ramen för projektet, är ett effektivt verktyg som gör det möjligt för människor runt Östersjön att rapportera förlorad fiskeutrustning och annat skräp. Tjänsten finns på fem språk – finska, engelska, estniska, lettiska och svenska. Genom att stärka allmänhetens delaktighet och öka kunskapen om problemet bidrar den till en renare havsmiljö. 

Om projektet 

Re:fish pågick under 2024–2026 och samlade Håll Sverige Rent (Sverige), Finlands miljöcentral, Håll Skärgården Ren (Finland) och Tartu universitet (Estland) för att hantera problemet med uttjänta, övergivna och förlorade fiskeredskap i Östersjön. 

Re:fish finansierades genom Interreg Central Baltic Programme och medfinansierades av Europeiska unionen. 

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Nästan 9000 meter spöknät och drygt 2 ton annan förlorad fiskeutrustning har tagits upp från Östersjön.
Nästan 9000 meter spöknät och drygt 2 ton annan förlorad fiskeutrustning har tagits upp från Östersjön.
Foto: Emmy Ahlén / Vrakdykspensionatet
Ladda ned bild
Skräpfynd från eventet i Stockholms ström Världshavsdagen 8 juni 2025.
Skräpfynd från eventet i Stockholms ström Världshavsdagen 8 juni 2025.
Foto: Marcus Gustavsson
Ladda ned bild
Ladda ned bild

Om oss

Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Håll Sverige Rent arbetar för att förebygga och motverka nedskräpningen. Vi samlar kunskap, driver opinion och tar fram konkreta verktyg och lösningar för att stoppa skräpet.

Håll Sverige Rent är en ideell obunden stiftelse. Vi har 90-konto och är därmed en del av Svensk insamlingskontroll.

Organisationens namn skrivs Håll Sverige Rent, med stor begynnelsebokstav, i enlighet med svenska skrivregler för egennamn.

Följ Håll Sverige Rent

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Håll Sverige Rent

Över 1000 skräp på väg till jobbet – ny rapport om nedskräpning i Sverige20.4.2026 07:45:00 CEST | Pressmeddelande

I dag släpper Håll Sverige Rent sin årliga Skräprapport med ny statistik, fakta och analyser om nedskräpningen i Sverige. För första gången visar nationella mätningar hur skräpet utvecklats över tid – med en minskning i stadsmiljö. Rapporten lyfter också trender kring nikotinskräp som fimpar och snus, utvecklingen för engångsprodukter samt effekter av nya regler för plastprodukter som korkar och påsar. Den visar även hur mycket skräp du passerar under en kilometers promenad till jobbet och stora skillnader mellan svenska stränder – där Västerhavet har de högsta nivåerna sedan 2012.

Här är de bäst i Sverige på att engagera barn i skräpplockning15.4.2026 07:30:00 CEST | Pressmeddelande

Håll Sverige Rents Skräpplockardagar pågår för fullt. Halvvägs in i kampanjen har 578 000 barn, unga och pedagoger anmält sig för att tillsammans med sina skolor och förskolor plocka skräp, göra sina närmiljöer renare och lära sig hur skräp påverkar miljö, djur och samhälle. Arjeplog i Norrbotten har just nu högst andel skräpplockande barn där nio av tio barn i åldern 1–16 år deltar. I Stockholm deltar var tredje barn, Göteborg var fjärde och i Malmö var femte.

Dags för kommuner att rapportera in skräpnotan – så mycket kostar nedskräpningen30.3.2026 08:10:00 CEST | Pressmeddelande

Skräpet på våra gator kostar svenska kommuner och skattebetalare hundratals miljoner kronor varje år. Sedan en tid tillbaka gäller dock en ny lag som ska ändra på det: producenter av vissa engångsplastprodukter ska vara med och betala för nedskräpningen. Senast 31 mars ska kommunerna än en gång rapportera sina städkostnader till Naturvårdsverket för att få ersättning. Men trots att kommunerna har rapporterat sina kostnader under flera år har inga pengar betalats ut.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye