Här är kommunerna som är bäst – och sämst – på suicidprevention

För fjärde gången (första gången sedan 2024) publicerar Suicide Zero sin kommunbarometer, där landets kommuner fått svara på frågor om sina insatser för att förebygga självmord.

2026 är det småländska Vetlanda som bedöms ha flest nödvändiga åtgärder på plats i sitt suicidpreventiva arbete.

Samtidigt skvallrar barometern om att utvecklingen inte gått nämnvärt framåt sedan 2024 års undersökning. Det här i ett läge där regeringen satsar 250 miljoner kronor på suicidprevention i kommunerna.

– Under de tre första åren vi gjorde den här mätningen såg vi stora framsteg. Nu har utvecklingen i det närmaste stannat av. Det är väldigt viktigt att statens och SKR:s ekonomiska överenskommelse nu ger effekt, säger Line Sardh, chef för intressepolitik och regional samverkan, Suicide Zero.

Kommunbarometern bygger på en enkät som skickats ut till samtliga av landets 290 kommuner. 233 har svarat. Frågorna i enkäten utgår från suicidpreventiva åtgärder med tydlig evidens inom forskningen och syftet är att visa vikten av ett brett arbete för att komma åt självmordsproblematiken. Svaren har poängsatts och kommunerna har därefter rangordnats i en lista. De kommuner med flest suicidpreventiva insatser hamnar högst upp, de kommuner med minst antal suicidpreventiva insatser hamnar längst ner.

– Över lag finns det många kommuner som kommit långt i sitt suicidpreventiva arbete, vilket vi såklart välkomnar. Det finns dock allvarliga brister. Unga tillhör en grupp där självmordstalen inte går ner och vår undersökning visar att bara 30 procent av de svarande genomför insatser riktade till elever på samtliga kommunens skolor i syfte att förebygga självmord, säger Line Sardh.

Här hittar du hela rapporten inklusive ranking av alla kommuner som deltog.

Här kan du ta del av enskilda kommuners och regioners svar (sorteras upp till vänster)

Kontakt
Vill du veta mer om undersökningen, Suicide Zeros arbete, eller intervjua någon av våra talespersoner eller volontärer, kontakta gärna vår pressansvarige Victor Lundmark, 073-530 31 49, victor.lundmark@suicidezero.se.

Urval av undersökningens resultat

• Andelen kommuner som har en samordnare för suicidprevention, en handlingsplan för arbetet eller har avsatt medel för insatser i budget har inte ökat jämfört med 2024. Endast i tre av tio kommuner nämndes suicidprevention i budgeten för 2025. Totalt sett har alltså det systematiska arbetet inte stärkts de senaste två åren.
• Fler kommuner har idag rutiner för hur medarbetare inom äldreomsorg, socialtjänst och skola ska agera vid suicidtankar/suicidförsök/suicid jämfört med för två år sedan. Socialtjänsten har kommit längst, där har nära hälften av kommunerna rutiner som omfattar alla verksamheter. Inom skolan är bristerna störst, var femte kommun svarar att rutiner saknas.
• Andelen kommuner som analyserar risker för suicid i olika miljöer i kommunen har ökat, men från låga nivåer. 21 procent uppger nu att de både gör analyser av befintliga miljöer och vid byggandet av nya. 2024 var andelen 14 procent. Att begränsa tillgång till medel och metoder är en av de åtgärder som har starkast vetenskapligt stöd.
• Nära fyra av tio, 38 procent, uppger att de erbjuder ett specifikt stöd till efterlevande vid suicid. Det innebär att det i många kommuner riskerar att saknas ett bra stöd för efterlevande.

                                      

Övergripande förbättringsområden

Kommunerna behöver en struktur för sitt arbete. Att ta fram en handlingsplan för det suicidpreventiva arbetet och utse en person som samordnar arbetet är ett viktigt första steg. Kommunernas ambitioner behöver synas i styrande dokument som till exempel mål och budget.

Minska riskerna i närmiljön. Att analysera risker för suicid vid platser, anläggningar eller byggnader och vid behov vidta åtgärder är en insats som ger resultat. Här sker nu en positiv utveckling i ett antal kommuner och andra behöver följa deras exempel.

Ökad kunskap är avgörande. Fler kommuner behöver genomföra breda utbildningsinsatser, men också satsa på grupper som lärare, socialsekreterare och medarbetare inom äldreomsorg.

Fakta om självmord
Varje år tar runt 1 500 personer i Sverige sina liv. Det är sju gånger fler än antalet döda i trafiken och självmord är den främsta dödsorsaken för män mellan 15 och 44 år. Utöver detta vårdas omkring 10 000 personer för självmordsförsök varje år. Nästan halva befolkningen känner någon som tagit sitt liv och lika många har kommit i kontakt med någon som försökt. En ny strategi och handlingsplan för psykisk hälsa och suicidprevention antogs av riksdagen 2025.