Efter covid-19: ökad risk för körtelfeber

– Vi blev förvånade över att även de som inte haft allvarliga symptom men testat positivt för covid-19 drabbas av nedsatt immunförsvar och högre risk för exempelvis körtelfeber. Det kan även vara så att covid-19 ökar risken för kronisk trötthet ytterligare, säger Snieguole Vingeliene, forskare inom medicin och epidemiologi vid Örebro universitet.

I studien kartlades 10 miljoner svenskar i åldern 3–100 år under åren 2020–2022. De delades upp utifrån hur de smittats av covid-19 och kopplingen till körtelfeber är tydlig. Studien pekar på att coronaviruset även förvärrar andra sjukdomar.

Snieguole Vingeliene designade studien och gjorde den statistiska analysen tillsammans med Scott Montgomery, professor i medicin och Ayako Hoyoshi, docent i medicin. Alla tre forskar inom epidemiologi vid Örebro universitet.

Tydligt samband mellan the coronaviruset och körtelfeber

– Vi studerade dem som varit inlagda på sjukhus på grund av körtelfeber orsakad av Epstein-Barr-virus. Många som får körtelfeber har inte så allvarliga symptom att de blir inlagda på sjukhus, så vi har bara upptäckt toppen av isberget, säger Snieguole Vingeliene.

Mer än nio av tio svenskar har Epstein-Barr-virus (EBV), som kan leda till körtelfeber, men de flesta får inga värre symptom. Får man sjukdomen som barn händer inte mycket. Sju av tio som drabbas av körtelfeber i vuxen ålder får symptom, som ont i halsen, trötthet och andra influensaliknande symptom.

– Om du haft körtelfeber har du sannolikt märkt det. Det kan orsaka flera veckors sjukskrivning, samt utmattning och trötthet i flera månader. Om du en gång fått viruset kan du inte bli av med det, säger Snieguole Vingeliene.

Effekter kan visa sig långt senare

– En mycket stor del av de vi studerade var relativt unga, vilket kan peka på att covid-19 hade en värre effekt bland yngre, just vad gäller immunförsvaret och körtelfeber. Det innebär också att ytterligare effekter från viruset kan komma längre fram, i huvudsak genom att fler får körtelfeber, förklarar Snieguole Vingeliene. 

Det har konstaterats fler diagnoser av multipel skleros (MS) efter pandemin, men det går inte att fastställa att det beror på covid-19. Det finns oro för att coronaviruset under en lång tid framöver leder till att fler även drabbas av MS och andra allvarliga neurologiska sjukdomar. 

– Även om risken är förhöjd så är det väldigt ovanligt att utveckla MS, mindre än en på hundra drabbas. Är man orolig ska man självklart ta kontakt med vården, säger Snieguole Vingeliene.

Multipel skleros och Epstein-Barr-viruset:

• Multipel skleros (MS) är en sjukdom i nerverna i hjärnan och ryggmärgen som kan leda till sämre syn, nedsatt känsel och svårigheter att gå. MS är obotligt, men läkemedel kan bromsa sjukdomens utveckling och lindra besvären.
• Det finns en koppling mellan det virus som kan leda till körtelfeber och MS. Alla med MS har Epstein-Barr-viruset, men alla med detta virus får inte MS. Viruset kan resultera i ett immunsvar som orsakar autoimmunitet som bryter ner myelin runt nerverna och leder till nedsatt immunförsvar. På en liten del av befolkningen kan det utvecklas till MS senare i livet, en långsam process som kan ta 10–20 år.
• Mindre än 1 procent av dem som utsätts för EBV-viruset drabbas av MS, ännu färre drabbas av Guillain-Barré syndrome, som kan leda till förlamning.

För mer information: Snieguole Vingeliene, forskare inom medicin och epidemiologi vid Örebro universitet: 0738-942221.