Miljömålsrådet vill se en samlad nationell sektorsövergripande planering i Sverige

Brister i dagens system

Miljömålsrådet konstaterar att dagens planeringssystem är fragmenterat och reaktivt. Det saknas en tydlig nationell målbild för hur mark och vatten ska användas.

Underlagen för planering och den geografiska informationen beskrivs som bristfälliga, ej samordnade och ofta svåra att använda för nationella analyser. Rådet bedömer att det finns ett stort gap mellan behovet av data och den data som faktiskt finns.

För att klara samhällsutmaningar som klimat, energiomställning och beredskap måste den nationella nivån ha förmågan att se hur olika frågor påverkar varandra samlat – inte sektor för sektor, säger Caroline Stigsdotter, projektledare och expert på Boverket.

I dag hanteras många svåra avvägningar mellan olika intressen i enskilda kommuner, tillståndsprocesser och domstolar. Miljömålsrådet menar att många frågor egentligen kräver ett större geografiskt perspektiv och en bättre samordning mellan olika sektorer och nivåer. I ett EU-perspektiv framstår avsaknaden av en tydlig regional och nationell planeringsnivå som särskilt problematisk.

Förslag till regeringen

Miljömålsrådet föreslår att regeringen ger ett samlat uppdrag till berörda myndigheter och länsstyrelser att:

• ta fram och kvalitetssäkra gemensam geografisk information och planeringsunderlag
• utveckla gemensamma arbetssätt, analyser och nationella lägesbilder
• etablera en strukturerad samverkan mellan nationell, regional och lokal nivå, inklusive SKR.
  
  

Syftet är att skapa bättre förutsättningar för att analysera komplexa och sektorsövergripande frågor, och därmed ge bättre stöd för beslut på alla nivåer.

Rådet anser också att regeringen bör utreda hur en fullt utvecklad nationell, sektorsövergripande planering ska regleras, organiseras och styras. Det kan innebära förslag till ändrad lagstiftning. Samtidigt betonar rådet att viktiga steg kan tas redan nu, inom dagens regelverk, genom bättre underlag, stärkt analysförmåga och utvecklad samverkan.

Pilotarbeten visar möjliga arbetssätt

Under 2022–2026 har tre pilotarbeten genomförts på nationell nivå:

• Nationella lägesbilder – om hur nationella, rumsliga översikter kan tas fram och visualiseras samt användas för analyser i syfte att synliggöra och förstå konsekvenser och effekter av olika vägval och ställningstaganden (drivansvarig: Boverket).
• Kumulativa effekter på renskötsel och samisk kultur – utveckling av verktyg och arbetssätt för att förstå kumulativ påverkan på renens landskap (drivansvariga: Sametinget och Länsstyrelsen i Västerbotten).
• Möjlighetsplanering för stora solcellsparker på mark – belyser möjligheter, målkonflikter och principiella lösningar kring expansion av solcellsparker (drivansvarig: Länsstyrelsen i Stockholm).
  
  

Arbetet har utvecklat metoder för datainsamling, analys och visualisering samt ökat förståelsen för målkonflikter, synergier och regionala skillnader.

Om arbetet och medverkande myndigheter

Arbetet har bedrivits inom programområdet ”Ramverk för nationell planering”, som startade 2019. Bakgrunden är bland annat klimatförändringar, grön omställning, säkerhetspolitisk oro samt behov av robust livsmedels- och energiförsörjning och stärkt beredskap.

Boverket har samordnat arbetet. Bland de medverkande myndigheterna finns Energimyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, Skogsstyrelsen, SGU, Tillväxtverket och Trafikverket. Försvarsmakten, Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Svenska kraftnät har medverkat som adjungerade myndigheter.

Miljömålsrådet hoppas att rapporterna och förslagen ska bli ett viktigt underlag i regeringens kommande översyn av den nationella fysiska planeringen.

Ta del av rapporten på Boverkets webbplats.

Ramverk för nationell planering - Boverket