”Potentialen är större än jag först trodde”

Programmering blev en del av läroplanen för matematik i grundskolan 2018. Då arbetade Anna Sjödahl som lärare på lågstadiet och funderade på hur hon skulle kunna använda programmering i sin undervisning – trots att hon själv inte kunde programmera. 

Nu har hon skrivit en doktorsavhandling vid Örebro universitet på ämnet. Hon har undersökt vilken roll programmering kan spela när elever i lågstadiet ska lära sig matematik. 

– Jag hoppas att min avhandling ska väcka intresse hos lärare och hjälpa dem att få syn på hur programmeringen blir relevant, säger Anna Sjödahl.

Börjar med papper och penna

Forskningen visar att läraren måste göra medvetna val och låta programmeringen vara en del av undervisningen snarare än ett separat moment. 

Anna Sjödahl har tagit fram en lektionsmodul och testat och utvecklat denna i flera omgångar. Fem klassrum och fyra lärare har varit med på resan tillsammans med 124 elever i årskurs ett. Processen börjar med papper och penna. Eleverna får hitta på en berättelse och rita upp en plan för den på papper. 

– De har delat upp berättelsen i flera delar. Vad som ska hända först och vad som kommer sedan. När de ska överföra berättelsen till programmering blir varje steg ett problem att lösa.

– Eleverna formulerar alltså egna problem och löser sedan dessa förhållandevis komplexa problem.

Får bryta ner problem i delar

Två elever skrev en berättelse om en flicka och hennes pappa. Först pratar de lite och sedan går hon till affären och handlar. Eleverna ska programmera dialogen mellan dem – vem som pratar först och vem som svarar. Sedan ska de förflytta flickan från en position till en annan. De måste ta ställning till hur lång den är och åt vilket håll hon ska gå. 

– De får bryta ner varje problem i delar. Då blir de matematiska begreppen synliga. Eleverna pratar om tid, sträcka och riktning, säger Anna Sjödahl. 

– Pappersplanen är ett konkret verktyg som gör att problem blir tydliga för eleverna och viktiga att lösa. Om de programmerar fritt är chansen att de upptäcker problem och stannar kvar i dem tills de är lösta mindre. 

Anna Sjödahl hoppas att hennes avhandling ska bidra till debatten om den digitaliserade skolan.

– Eleverna verkar tycka att det är roligt att programmera. Använt på rätt sätt kan programmeringen bli ett värdefullt innehåll och verktyg i matematikundervisningen.